Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imatras saga av Viljo Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I MATRAS SAGA
Maskinhuset
maj 1929 att kraftanläggningens första
byggnadsperiod nu var avslutad och att anläggningens
ordinarie verksamhet kunde begynna.
Finland har härmed fått sitt första
storkraftverk, vilket för ögonblicket av vattenmängden i
Vuoksen maximalt använder 400 kubikmeter i
sekunden vid en fallhöjd av 23 meter. I
framtiden kan fallhöjden ökas till 24 meter, och genom
en reglering av vattenmängden med tillhjälp av
Saimens utomordentliga reservoar kan
kraftverkets turbineffekt, som nu är 108,000 hkr ökas
ända till 216,000 hkr. Den producerade
elektriska energien distribueras delvis med spänningar
på 10,000—35,000 voit till industrianläggningar
i närheten och till konsumenter på den
kringliggande landsbygden, delvis överföres den genom
stamledningar med 120,000 volts spänning till
transformatorsstationer i Viborg, Villmanstrand,
Hikiä, Helsingfors, Virkby och Åbo. Härifrån
sprides den vidare med 35,000 volts spänning
till talrika konsumenter, bland dem städerna
Helsingfors, Åbo och Viborg. Kraftanläggningens
verkningskrets omfattar sålunda landets förnämsta
industri- och jordbruksområden och dess
kraftledningar, vilka byggts för en betydligt högre
belastning än den nuvarande, skola utan tvivel
i framtiden utgöra ryggraden i hela södra
Finlands energidistribution. Anläggningens
betydelse ligger framför allt i möjligheten att erhålla
billigt utbyggd, lätt utökad vattenkraft över ett
stort område. Härmed erbjudas förutsättningar
för uppkomsten av allsköns industriell
verksamhet, och härmed minskas konsumtionen av
importerade stenkol.
Har Imatra därmed förlorat sin betydelse som
sevärdhet och som turistattraktion? Dem, som
bekymrade framställa denna fråga, kan man utan
tvekan uppmana att besöka Imatra under den
bästa turistsäsongen, i juli—augusti. Ännu
under många år skall Imatra sjunga sin gamla,
stolta sång. Den vattenmängd, som kraftverket
under denna tid förbrukar, nedbringar de i
forsen dånande vattenmassorna till ungefär
detsamma, som de tidigare voro under torra somrar.
Frän forsens nedre lopp, där den är ståtligast att
åse, märker man knappast anläggningarna då en
orörd, mörk granskog kantar klippstränderna.
Endast uppe vid forsens högsta punkt reser sig
regleringsdammen med de enkla granittornen och
de mäktiga valsarna, under vilka vattnet med
rasande fart störtar sig i forsen för att vid
dammens fot bilda en sjudande häxkittel. Ovanom
dammen breder sig ett vidsträckt lugn vatten,
från vilket vattnet fredligt strömmar mellan
till-loppskanalens betongmurar mot maskinhuset,
vars uppströmsfasad synes från landsvägsbron
över kanalen. Maskinhuset är även sevärt från
nedströmssidan, och sedd därifrån kommer
först den 50 meter höga byggnadsjättens karga
skönhet till sin fulla rätt. Kraftverkets
ställverksanläggningar äro delvis placerade i en fristående
ställverksbyggnad, delvis enligt det modernaste
byggnadssättet mellan höga järnställningar ute i
det fria. Därifrån utgå kraftledningarna till
Viborg och västra Finland. En rundvandring till
anläggningens olika avdelningar ger fackmannen
en bild av den driftsäkerhet och luftighet, som
vid planläggningen eftersträvats, och lekmannen
skänker den med sina stora maskin- och
kommandosalar en viss uppfattning om det enorma
andliga och fysiska arbete som krävts såväl på
själva byggnadsplatsen som inom talrika fabriker
i hemlandet liksom i Sverige, Tyskland och även
Amerika innan en anläggning sådan som denna
kommit till stånd.
När numera allt byggnadsavfall avlägsnats och
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
