Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Viktor Rydberg och J. P. Jacobsen av Olle Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där det rätta, det goda
och det sköna ha sitt
naturliga och
förblivande hemvist. Kanske har
Jacobsen läst Rydbergs
dikt; den var väl känd.
Är det inte till Rydberg
själv, så är det i varje
fall till dem som ha tänkt
likadant som han, som
Jacobsen riktar sitt
bittra men ändå lugna
ord om den som döden
gripit: »Du er kun Støv
nu og livløst Ler».
 |
| Viktor Rydberg |
Människan är stoft,
jordiskt stoft, och något
annat än det jordiska
existerar inte. Men även
jorden har sin form av
åtminstone relativ
odödlighet. Rydberg hade
på ett annat ställe i sin dikt inskärpt att »allt här nere ändligt är»;
vill man söka det som icke är ändligt, får man göra det i en värld av
annan kvalitet och annan art, det »andligas» och »ideellas» evighetsvärld
— vad nu Rydberg menar med denna; det är inte lätt att precisera.
Jacobsen menar däremot att »här nere», just här nere, finns det en sorts
odödlighet för goda tankar. Tanken är som en blomma. Den dör, men
den lämnar ett frö efter sig, och ur fröet kommer en ny blomma, ännu
bättre anpassad efter kampen för tillvaron än den förra var, och
därför befinnande sig på ett högre utvecklingsstadium. Det är inte vår
tids ärftlighetslära, i varje fall inte då det gäller blommor, kanske inte
heller då det gäller tankar. Nutidens biologer mena att lika alstras blott
av lika, och att några andra anlag än dem som fröet och föräldrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:03:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordkal/1935/0013.html