Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder ur Aleksis Kivis liv av J. V. Lehtonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDER UR ALEKSIS KIVIS LIV
Aleksis Kivis gravvård, rest 1877
(Selmas ränker, 1869) och Alma (1869, helt på vers) och som hans sista verk
en-aktsskådespelet Margareta (1870).
Då Kivi i enlighet med Bergboms anvisningar arbetade på sitt sista verk,
skådespelet Margareta, förklarade han att hans krafter nu voro definitivt slut:
»De sista sidorna höllo på att fullständigt ta livet av mig». Ehuru Kivi gjorde
förtvivlade ansträngningar att återvinna sin hälsa förvärrades hans tillstånd
alltmer, och de första symptomen på sinnessjukdom uppträdde i oktober 1870.
Det ohejdat fortsatta skapande arbetet, en mycket tung, ofrånkomlig
skuldbörda, förmodligen en nedärvd nervös disposition, vilken enligt Kivis egen
utsago förvärrades av prof. Aug. Ahlqvist-Oksanens ursinniga kritiska angrepp
på Sju bröder, allvarliga »inre stormar», bl. a. religiösa tvivel, allt detta är
ägnat att förklara denna själsliga undergång.
Men innan vi följa skalden in i förståndets och hjärtats natt äro några ord
på sin plats om de kvinnor, som hans kärlekstörstande, ensamma hjärta mött
på livets stig. En av dem var dottern till den förmögna skräddarmästaren
Palm-qvist i Helsingfors, den litterärt bildade och intelligenta Albina Palmqvist, till
vilken skalden enligt traditionen skulle ha friat, men naturligtvis förgäves. Kivi
var nämligen skolkamrat till skräddarmästare Palmqvists yngste son, och hade
i33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
