Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands vintersjöfart av Henrik Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS VINTERSJÖFART
moln, som förebådade det ryska politiska förtrycket; även de manade
den finska förtagsamheten och dådlusten att rikta blickarna mot en
klarare horisont. Finlands senat, d. v. s. dess dåvarande regering,
riktade 1889 en hän vändning till Etatsraadet Tietgen i Köpenhamn om
att Det Forenede Dampskibsselskabs isbrytare »Bryderen» skulle få
söka sig över Östersjön fram till Hangö, och i april gav sig ångaren ut
på denna resa, ja, vi kunde säga upptäcktsfärd. Efter betydande
svårigheter och efter att ha förlorat alla propellerblad lyckades »Bryderen»
följd av lastångaren »Baereren», nå Hangö hamn den 16 april 1889.
Den hade då arbetat tre dygn utanför Hangö och tvungits att skifta
till ny propeller ute i isen. Karl August Tavaststjerna, som jag redan
här ovan citerat, låg under dessa vårvinterdagar ute på Båklandet vid
Hangö, inväntande brytaren, och hans skildring giver ett säkert uttryck
för vad man i Finland kände och tänkte vid detta tillfälle.
Tavaststjerna skriver bl. a.:
»I den skumma, men ganska varma kvällen tömde vi våra glas för
sambandet med Europa, vilket nu representerades av de två otydliga
mörka förtätningarna därute i isen. Det kändes helt högtidligt, då
vi voro de enda vittnena till denna den europeiska kulturens
handräckning åt Finland tvärs över Östersjön, som — enligt vad man
påstod — ännu denna tid var fylld av drivis och omöjlig att navigera.
Och likväl lågo de två mörka bevisen på möjligheten där framför oss,
något mer än en halv mil från de yttersta klipporna. En helt
fosterländsk och förhoppningsfull stämning fick makt med oss. Denna den
moderna teknikens kamp med isen var kanske av större betydelse
för vårt land än någon annan kamp, som stått på dess vita drivor. Det
var befrielsen från fattigdomens och köldens bojor, som kom till oss
därute, i form av tvenne svarta skeppsskrov. Vi firade
människosnillets seger över fördomen och den sega, isiga finska naturen.»
Isen var bruten och fördomarna föllo. Det faktum, att »Bryderen»
över Östersjön nått Hangö, skänkte företagsamheten fart och skingrade
de klentrognas tvivel. Regeringen beställde omedelbart en isbrytare
för Finlands räkning, och i april 1890 ankom den av Bergsunds
mekaniska verkstad i Sverige byggda »Murtaja» (= Brytaren) till Hangö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
