Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den unga isländska konsten av Guðmundur Einarsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN UNGA ISLÄNDSKA KONSTEN
Einar Jonssons verk äga en starkt personlig prägel. Trots deras
storstilade linjer vilar det över dem en hög ro; våra forna i koppar
arbetande konstnärers ornamentala skicklighet har gått honom i blodet.
Sina flesta verk tänker sig konstnären utförda i koppar.
Einar Jonsson har nu skaffat sig en plats bland de nordiska ländernas
främsta konstnärer; och hans eget land har visat honom sin tacksamhet
genom att åt honom uppföra både ett museum och en atelier.
Av skulptörer som stå i sin utveckling må nämnas Nina Sæmundsson,
Äsmundur Sveinsson, Sigurjón ölafsson, Rikard ur Jönsson och
Magnus Ärnason. Nina Sæmundsson och Sigurjón ölafsson ha tillägnat sig
Utson Franks formsköna teknik. Båda äga en utomordentlig kraft.
Över deras verk vilar det vår och ungdom, som leda tanken till ljusa
sommarnätter. Äsmundur Sveinsson är vida berest; sin väsentliga
utbildning har han fått hos Milles och senare i Paris. Hans verk
kännetecknas av en monumental, nästan arkitektonisk stil och dekorativa
reliefer. Han söker därvid ofta sina motiv i under- och vikingasagorna.
Han har också åstadkommit förträffliga ting i småplastik. Rikardur
Jönsson är vår flitigaste porträttskulptör och har avbildat många av
nationens föregångsmän. Han har gjort utmärkta verk även i träskulptur.
Magnus Ärnason är en mångsidig världsman, och han modellerar,
målar och komponerar om vartannat. Han är en drömmande natur,
och en egenartad företeelse bland isländska konstnärer.
Som banbrytare inom den isländska målar kon s t en får främst nämnas
Äsgrimur Jönsson, och detta fastän Sigurdur Gudmundsson och
Þóra-rinn Þorláksson likaledes böra kallas vägrödjare. I början tillhörde
dessa den gamla naturalistiska skolan, som icke har nått någon vidare
blomstring här i landet. — Äsgrimur Jönsson utbildades alltså i sin
ungdom inom den mer naturalistiska skolan, men på sina resor runt
Centraleuropa tog han starka intryck av impressionisternas skaparkraft,
och konstnären säger själv: »Då först fann jag den rätta formen och
färgen för mina idéer». Han ställde upp sitt staffli vid fjällens fot
och målade den föränderliga arktiska skönheten än i olja än i
akvarell. Med tiden vidgades ämneskretsen för hans tavlor, ty så fordrade
den djärva impressionistiska penselföringen. Konstnären öppnade sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
