Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Det norske Storting av O. Joh. Vasbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eidsvollbygningen, hvor Riksförsamlingen holdtes i 1814
Det norske Storting
Av Stortingets kontorsjef, cand. jur. O. Joh. Vasbotten
Den norske Grunnlov av 1814 var bl. a. også en frukt av de demokratiske
frihetsideer. De fremmede forfatninger, som delvis er brukt som
forbillede, blev dog ikke slavisk efterlignet, men Grunnloven formet på en
selvstendig måte vår forfatning overensstemmmende med det norske folks
særegne lynne og nasjonale eiendommelighet. Grunnloven er bygget på
folkesuvereni-tetsprinsippet, d. v. s. at ikke kongemakten, men folkets representanter skulde
ha den lovgivende, beskattende og lovgivende makt. Og dessuten på
maktfor-delingsprinsippet, hvor statsmakten er fordelt på den utovende, lovgivende og
dømmende makt. Maktens tyngdepunkt måtte dog sies å være hos kongemakten.
Som i mange andre land har den parlamentariske utvikling medført en
forskyv-ning av tyngdepunktet. Dette er nu, efter parlamentarismens gjennembrud i
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
