Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen av Mårten Sjöbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen
kastning intager dock konservindustrien en framskjuten ställning.
Betydelsefull är exploateringen för olika ändamål av berggrundens granit, en
förvärvsgren, som dock gått tillbaka. De stora framgångsperioderna i Bohusläns
historia sammanfalla som regel med givande fångster på sjön. I nutiden
framträder turistväsendets företagsamhet som en viktig näringskälla.
Bohusläns havsbad lia med den friska naturen och havsvattnets betydande salthalt
allt mera kommit att uppskattas som en hälsokälla för svensk
stadsbefolkning, och provinsen utgör numera tillsammans med Halland och nordvästra
Skåne hela Sveriges badstrand. Bohusläns kustorter och de flesta fisklägena
utgöra omtyckta tillhåll för semesterfirande badgäster, bland vilka man möter
både danskar och norrmän. Utvecklingen har gynnats därigenom att de
tidigare allenahärskande vattenvägarna kompletterats av förbättrade moderna
trafikleder över land, såsom huvudlandsvägen
Göteborg-—Strömstad—Svinesund. Dess vikt som mellanriksväg mellan Sverige och Norge kommer att
ansenligt ökas efter utförandet av brobyggnaden över Svinesund. Från denna
huvudled, som bildar fortsättningen av strandvägen genom Halland, avgrenar
sig vid Hällevadsholm den allt mera uppmärksammade mellanriksväg, som
följer de natursköna Bullarnsjöarna. Vid Vassbotten leder den in i Norge
och fortsätter öster om Idefjorden till Halden. Vi stifta här bekantskap med
en turistled av rätt stort intresse. Det bör i detta sammanhang erinras om,
att statsbanorna med egna omnibusar trafikera vägen med utgångspunkt från
Dingle järnvägsstation.
En annan viktig trafikled utgör den 181 kilometer långa statsbanan mellan
Göteborg och Strömstad, vilken tillsamman med sidobanan mellan Munkedal
och Lysekil samt de av statens järnvägar ägda omnibuslinjerna sätter
järnvägsresenärerna i bekväm förbindelse med de viktigaste kustorterna och
badplatserna liksom med de inre mera skogbärande delarna av Bohuslän.
Det är sålunda den verksamma nutiden och yttringarna av den stora
forntiden, vilka tillsamman sätta sin prägel på Bohuslän. Den historiska
tidens försvunna epoker äro emellertid därför icke likgiltiga, men för
betraktaren lämna de icke lika betydande utslag i landskapet. Gränsläget mellan
Sverige, Danmark och Norge skapade en bestående oro och förmådde icke
hålla provinsen utanför krigiska förvecklingar och ödeläggelsen Bohuslän
utgjorde länge ett tvistefrö mellan olika nordiska maktfaktorer, och de spår
krigshistorien avsatt i Bohuslän utöver de stora fästningsbyggena vid Bohus
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
