Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL
underkastat den traditionela läran om den grekiska
»friheten».
Att Atén vid tiden för sin högsta blomstring räk-
nade 135,000 fria och 365,000 slafvar (enligt Boeckh:
Staatshaushaltung der Athener), var väl någonting högst
oväsentligt för en Max Dunker som, i sin »Geschichte
des Alterthums», nätt och jämt omtalar, att slafveri
existerade i Grekland. >»Ville man», säger Ernst von
Lasaulx: Philosophie der Geschichte, 1857, »nu repu-
blikanisera Baiern efter Aténs mönster, så skulle unge-
fär en million invånare förblifva fria, och tre och en
half millioner nödgas blifva slafvar. En sådan stat
skulle vi snarare gifva hvilket annat namn som helst
än fristatsnamnet»>.
Men att friheten, sådan den nu var, fanns till blott
för en minoritet, det har ej hindrat att Atén i många
historieskrifvares blomsterspråk besjungits som den
menskliga odlingens sedan dess oupphunna zenith.
Uti lofprisandet af en tid och ett samhällsskick, som
at en minoritet förbehöll all rätt och alla förmåner,
medan det stora flertalet var rättslöst, möta vi ansigte
mot ansigte den öfverklassanda, som i så hög grad
beherrskat historieskrifningen om nyare tider. Den
är nog ej ännu aflägsnad från historiens domare-
säte med den nyligen bortgångne krigs- och statskupp-
dyrkaren och »socialistdödaren», preussiske professorn
och junkerfilosofen von Treitschke, som under sin strid
med Gustav von Schmoller för tjugufem år sedan aflade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
