Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
summa, antog titeln »arfvinge till Norge» och fordrade
hälften af detta rike samt dessutom Laaland, Falster
och Möen såsom arf efter fadern. Då han blef allt
för pockande, sammankallade Hans en riksdag (1494)
i Kallundborg för att skipa rättvisa mellan bröderna.
Denna riksdag, som utgjordes af riksrådet, 4 adels-
män från hvarje stift, en borgmästare och en rådman
från hvarje köpstad samt någre bönder, underkände
helt och hållet Fredriks fordringar och förklarade, att
han måste nöja sig med hvad han fått — ett beslut,
som imellertid icke hindrade honom att fortfarande på
alla vis motarbeta sin rättsinte och välvillige broder.
kd
Några år efter Kallundborgsbeslutet tog konungen
i tu med den på Sten Stures föranstaltande väckta
frågan om Gotlands afträdande till Sverge såsom vilkor
för hans kröning i detta rike.
Vid denna tid var riksföreståndarens ställning gan-
ska brydsam. Redan förut hade brytning uppkommit
mellan honom och flere andre stormän, synnerligast
unionspartiets främste man ärkebiskopen Jakob Ulfsson,
den lärde och likaledes unionsvänlige rådsherren Arvid
Trolle och dennes svärfader, Karl Knutssons svärson,
den vidt famnande sjöröfvaren och ledamoten af svenska
riksrådet Ivar Axelsson Tott hvilkens brorsdotter var
gift med Sten Sture), till hvilka nu (1497) äfven sällade
sig den mäktige (icke med Sten besläktade) Svante
Sture. |
Denne, som i följd af en egendomstvist med Sten
blifvit fiendtligt sinnad mot honom, ansåg sig hafva fätt
ytterligare skäl till missnöje i sin egenskap af under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
