Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FE RE
ER AR&&R&RTERSEG&5R
66
Många mäktiga — krafter släkten, hofvet, själfva
drottningen — förenade sig, och bådo om nåd.
Men inga förböner hjälpte.
Kristian slets nog af stridiga känslor, ty han var
visst icke otillgänglig för milda inflytelser och veka
stämningar. Men »lilla dufvan> var flugen sin kos.
Det mörknade i kungens sinne. Han flydde undan
för att slippa höra bönderna om nåd och förskoning.
Efter gårdsrättens utslag lät han Torben Oxes
hufvud falla för bödelsvärdet.
pd
Att hämden spelat en framstående rol i detta
drama, lider ju intet tvifvel. Men knapt mindre troligt
är det, att Kristian här tillika velat låta småtyrannerna
få en förkänning af den skonlösa kraft, med hvilken
han ämnade böja deras styfva nackar under en stark
konungamakt. I hvarje fall blef det hjärtesår, som
Torben Oxe troddes hafva tillfogat honom, en ny,
kanske aldrig utsinad näringskälla till hans stor-
manshat.
Bland dem, som jämte Sigbrit ytterligare stärkte
honom i denna sinnesriktning, utmärkte sig i synner-
het den illa tålde tysken Didrik Slagheck, en listig
präst, som lyckats innästla sig i kungens förtroende,
samt skomakaresonen, sedermera biskopen Jens Anders-
son, kallad Beldenak för sitt skalliga hufvud.
Att han ständigt rådförde sig med dessa och
andra lågättade personer, utan att bry sig om riks-
rådet, ökade allt jämt spänningen mellan kungen och
de andlige och världslige herrarne.
|
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
