Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
|
|
äl
|
4
M
NI
å
|
TIG
ende ställning i konungens tjänst.
När en gång Harald Häårfagre, som mot slutet af
800-talet lyckades samla hela Norge under sin envålds-
makt, uppmanade en bondeson att komma till hofvet
och lofvade honom höga hederstitlar, svarade denne,
att han hällre ville förblifva bonde och ändå akta sig
lika god som den man, hvilken egde det yppersta
hedersnamnet vid konungens hof.>
å
Desse styfsinte bönder hade jämte sin trotsighet
och sina dygder en stor beundran för skaldekonsten.
Färdighet i denna konst ledde till lika mycket anseende
som väldiga kämpadäd. Vid ting och gästabud lyssnade
folket gärna till skalden. Var hans rykte stort, mot-
togo konungarne honom med samma äremärkelser
som egnades namnkunnige krigshjältar.
Skaldesångerna bildade ett slags fortlöpande skild-
ring af folkets lif. Bevarade åt oss genom det munt-
liga öfverlämnandet, utgöra de den tillförlitligaste källan
för kunskapen om våra nordiske förfäder. Här upp-
täcka forskarne skatter af ovanskligt värde, hvilka knapt
öfverglänsas af pärlorna i den gamla grekiska och
romerska literaturen, och hvilka i sinom tid| skola
väsentligt öka de ariska folkens gemensamma andliga
rikedom.
Endast genom skaldens konst kunde krigshöf-
dingarne vänta varaktig pris för sina bragder, då hans
sänger genom århundradena fortplantades på folkets
läppar. Föremålen voro därför mestadels forntidens
och samtidens stora vapendåd, i hvilka skalden själf
ofta deltagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
