- Project Runeberg -  Nationalmusei målningssamling : nordiska konstnärers arbeten : beskrivande katalog /
9

(1942) [MARC] Author: Carl Gunne, Gertrud Serner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kort översikt över det svenska måleriets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hans konst har alla rokokomåleriets kännetecken, den ljusa
klara färgskalan, det skickliga stoffmåleriet, fångandet av
modellen i en elegant pose och en insmickrande, livfull
karaktärisering.

På gouachemåleriets och miniatyrens område vunno de
svenska konstnärerna Lafrensen och Hall framgångar i Paris,
den förre genom sina eleganta boudoirscener, den senare
genom sina friska och omedelbara porträtt.

Den siste i raden av de målare, som under 1700-talets
senare hälft arbetade i utlandet, var A. U. Wertmüller, vars konst
i sin förenklade, statuariska form betecknar övergången från
Louis XVI-stilen till nyantiken. Hans studieår tillbragtes i
Paris och Rom, och han förlade sedan sin verksamhet till
Frankrike samt slutligen till Amerika.

Medan dessa svenskar vunno internationellt rykte, blommade
konsten i hemlandet under Gustaf III :s beskydd.

1735 instiftade drottning Lovisa Ulrika Kungl.
Ritareakademien, vars främsta uppgift var att utbilda konstnärer för
utsmyckning av det Tessinska slottsbygget. Den fick under
Gustaf III ny organisation efter den franska konstakademiens
mönster och gick en ny blomstring till mötes.

Främst bland det svenska 1700-talets målare står den store
koloristen Carl Gustaf Pilo. Efter att under ett trettiotal år
ha varit verksam i Danmark återvände Pilo till hemlandet
1772. Hans stil skiljer sig från de övriga, av franskt måleri
helt beroende, nordiska konstnärernas. Visserligen tar han
under sin Köpenhamnsvistelse intryck av den därstädes
verksamme franske målaren Tocqué, men som helhet röjer hans
måleri snarare intryck från Österrike och från den
venetianska skolan. Hans ljusdunkel i gröna och violetta toner mot den
bleka karnationen i figurernas ansikten ger hans konst
prägeln av nordisk romantik, ställer honom i särklass inom det
gustavianska figurmåleriet och närmar honom till vårt
1700-tals andre store romantiker, hans vän landskapsmålaren Elias
Martin. Pilos sista stora arbete, Gustaf III :s kröning, blev ej
fullbordat, men står dock som det svenska 1700-talsmåleriets
mest betydande verk.

De främsta porträttmålarna jämte Pilo voro vid denna tid

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 21 20:23:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordmal/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free