Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idkats och stått i högt anseende ännu under 1700-talets senare hälft
samt att förråden af gamla konstv&fnader ännu för en 30—40 år
sedan varit stora, särskildt i häradets södra del samt mot halländska
gränsen, där man längBt vidh&llit den gamla odlingen.
För öfrigt kunna nämnas en samling bonader, däribland flere
med lustiga inskrifter och världsliga ämnen, hvilket eljest är mycket
ovanligt pä allmogemålningarna; snidade skrin, kakstämplar och
skedar; dryckeskärl af växlande form och ämne, däribland ett väl
bibehållet raerenkrus från slutet af 1500-talet; bykaflar, bland andra en
från Fänestad med följande inskrift: iag är bykawelen för fäkesta
BY NÄR JAG KÅMER SKAL DU GÅ. DEN MIG FÖRSUMER Å IKK LIBER
mig skal plekta 12 skiling banco ano 1820; byordning för Dye by
i handskrift, samt silfversmycken, hörande till den gamla
västbo-dräkten.
En förteckning öfver märkligare gåfvor, erhållna under år 1888.
återfinnes å sid. 61 och följande. Här må erinras om följande.
Stadsfiskalen G. Nilsson i Alingsås skänkte museet en väfstol,
som i vårt land torde hafva varit den första i sitt slag, och som
enligt uppgift i hemlighet af Jonas Alströmer inköptes i Holland samt
med stor svårighet därifrån utfördes för att användas vid hans
ma-nufakturier i Alingsås.
Genom gåfva af egaren till det gamla Tynnelsö slott, ryttmästaren
F. Boström, förvärfvade museet några dyrbara minnen från Sverges
renässanstid, nämligen ett paneladt tak från slutet af 1500-talet, enligt
all anledning förfärdigadt af »Hans Kantenitz snickare», och beskrifiet
af G. Eichhom i Svenska konstminnen från medeltiden och renässansen.
Taket tillhör genom sin prydliga indelning och sitt nätta arbete
något af det intressantaste vi ega från vår renässans och
öfverens-8tämmer till stil och arbetsätt med åtskilliga dylika, som åro be-
’ Prostinnan Ulrika Norlin i Skirö omtalar 1765 i en i Nordiska masset
förvarad anteckningsbok, att hon tänkte skicka sin dotter Stina Lisa till Sandrik i
Yästbo härad »att där lära sig wäfwa flemsk och anan wlfnad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
