Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har ej mindre än fem olika tidsbestämningar, utan synbart
sammanhang med hvar andra.
Kalendern är fördelad å stafvens bäda sidor, sälunda, att den
afbildade sidans vänstra halfb&ge upptager tiden emellan den 29 juli
och den 13 oktober, räknadt uppifrån och nedåt, samt den högra tiden
från den 14 oktober till den sista eller 31 december, räknadt nedifrån
och mot toppänden. Få samma sätt är årets andra hälft uppdelad i
ijårdedelar å stafvens frånsida, så att kalendern å vänstra halfbågen
börjar med 1 januari och slutar med den 14 april, under det att den
högra sidan omfattar tiden emellan 15 april och 28 juli.
Skälet till denna, som det kan synas, tämligen godtyckliga
anordning, får antagligen sökas i något minne af våra förfäders urgamla
tidräkning, hvilket mycket väl kunnat fortlefva bland dalallmogen
intill den tid, då stafven gjordes.
Utan vidare få vi väl antaga, att den nu ifrågavarande kalendern
tager sin början med den 1 januari. Egendomligt /nog förefaller det
emellertid, att båda de å stafven förekommande årtalen, liksom
ome-ringen, mot vanligheten äro inristade å den af stafvens sidor, som,
om vårt antagande är riktigt, upptager årets sista hälft. I
sammanhang härmed vilja vi påpeka, att de gamle nordboame någon gång
böTjade sin förkristna kalender med en af dagarna emellan den 22—28
juli, hvilket i det närmaste sammanfaller med den tidpunkt, 29 juli,
som här utgör början af kalenderns sista halfår.
Enligt en annan gammal tidsindelning, af hvilken vi ännu finna
ett minne i vår allmoges sommar- och vintertal, och som med ytterst
få undantag bibehölls å de norska primstafvarna inpå 1800-talet,
började man året med den 14 april, St Tiburtii dag, hvilken, liksom
den 14 oktober, första dagen i vintertalet, firades med stora
festligheter. Å vår runstaf har man, såsom förut är antydt, gjort båda
dessa dagar till hållpunkter vid kalenderns indelning samt därjämte
utmärkt dem, på samma sätt som å de norska primstafvarna, med en
bild, tydligen föreställande ett träd, för den 14 april med utspruckna
blad och för den 14 oktober aflöfvadt. Hvarföre man låtit första
halfårets andra afdelning börja med den 15 april och ej, såsom ju varit
att ränta, med den 14, är däremot en fråga, som vi ej våga inlåta oss på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
