Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller »när stubben bar hatt andersmässenatt, då ftr vintern satt», hvilket
med andra ord innebär, att vintern blir varaktig, d& man har snö vid
andersmässan.
De följande tecken, som utmärka helg- och märkelsedagarna i
december månad, äro i allmänhet olika dem man träffar & andra
run-stafvar och synas näppeligen kunna förklaras af dagarnas namn.
Sålunda är den vanliga bilden, en krumstaf, för Nikolaus, den 6, här
utbytt mot ett kors, kronan för vårfrudagen, den 8, mot en bild, som
närmast liknar ett nyckelax, och kannan för- St Annedag, den 9,
likaledes mot bilden af ett nyckelax. Tecknet för Lucia, den 13, synes vara
ett halfkors. Det vanliga är en fackla, som förklarats säsom en sinnebild
för den heliga Lucia. 1 en del bygder 1 af värt land kallas denna dag
lilla jul, med uppgift, att de gamle då började sin julfest. Traditionen är
intressant och torde hafva historisk grund. I Håkan Godes saga
berättas nämligen, att konung Håkan, som vid sin ankomst till Norge
var kristen, påböd, att man skulle fira julen samtidigt med de kristne
och hålla heligt, så länge julen varade. Dessförinnan hällos gillen
vid haknatten■ eller midvintersnatten 2 3 och firades i tre nätter.1 Detta
gäller nu i första hand Norge; men nyssnämda tradition, firandet af
»Lusse» m. m. antyda, att förhållandet varit det samma i vårt land.
Den 16 utmärkes genom en fogel, utan motsvarighet å de runstafvar
vi sett. Något helgon med denna sinnebild och till hvars minne dagen
varit helgad känna vi ej. Den 21, tomasmässan, är såsom helgdag
utmärkt med ett kors. 1 allmogens vidskepliga föreställning spelade
tomasmässan en betydande roll. Man borde på denna dag ej förrätta
någon »kringgärning» såsom spinna, varpa, måla eller i allmänhet
sådana sysslor, som skedde med tillhjälp af ett hjul eller dylikt.
Tomasmässenatt förde tomtarne fritt spel; då skulle alla kvarnar stå,
för att tomten skulle få sin julmäld i ordning.
Den 24, julaftonen, har en lur såsom teoken, syftande på det forna
bruket att »blåsa in julen». Juldagen, den 25, angifves genom ett
1 T. ex. i Västmanland enligt meddelande af amanuensen E. Hammarstedt
3 14 december.
3 Konungasagor af Snorre Sturleson. TJtg. af Hans Hildebband. Uppl.
8-Stockholm 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
