Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Musikrevy, af * * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Lika orimlig som en sådan fordran skulle vara, då det gäller en tillfällig
gäst eller en framstående konstnär, lika rimlig vore den i detta fall. . Ty
fröken L. är hvarken en tillfällig gäst, ej häller en framstående
konst-närinna och blir det aldrig, om hon ej i tid föresätter sig söka annan
utbildning än den hon f. n. eger.
I fjor måste man söka på hvad sätt som hälst ersätta tomrummet
efter fru Östberg och då den här okända unga italienskan lärer blifvit
varmt förordad af hr d’Ändrade, förklarar detta hennes engagerande.
Men nu frågar man sig stundom: Hvad har egentligen fröken Labia
här att göra i år? — Medgifves villigt, att-hon har en präktig, ibland
bedårande vacker stämma, men det är också allt. Hennes sång är
alltjämt den rikt röstbegåfvade elevens, hennes spel den svagt begåfvade
dilettantens och det värsta af allt, hon tycktes ej göra något för att
af-hjelpa dessa betänkliga brister.
Vid hennes debut förliden höst var förtjusningen öfver den sköna,
fylliga, varma stämman allmän, öch man öfversåg med bristerna i tanke
att de efteihand skulle af hjälpas, men långt därifrån! nu som då precis
samma fel, den grumliga tonansatsen i det lägre och mellanregistret, den
totala bristen på legato, vårdslösandet af textuttalet, föredragets
ojämnhet till den grad, att man ibland tycker sig höra 2 olika röster i samma
fras och så till allt detta ett sätt att gå och stå, ett gestikulerande utan
sammanhang med sången och i allmänhet en så grundlig saknad af sund
och förnuftig plastik, att man ibland känner sig förtviflad, att sådana
härliga gåfvor skola kastas- bort, det må nu vara af fåfänga, egenkärlek
eller okunnighet hos den unga sångerskan och hennes närmaste.
Men utan tvifvel hör detta äfven till privilegierna, att hos fröken
Labia tolereras hvad man ej skulle tolerera hos den obetydligaste
debutant. Till stor del ligger skulden till detta missförhållande hos en del
* af publiken, som låter bedåra sig af en och annan tjusande höjdton, ren
och klar som kristall, och så applåderas för 3 å 4 toners skull en sång, som
ofta är så underhaltig, att den i t. ex. sångerskans hemland skulle
belönats med någonting helt annat än applåder. Och dock ser man af
vissa glänsande ansatser, särskildt i Aida, hvilken utmärkt konstnärinna
hon kunde bli, om hon ville och kunde arbeta för kompetent lärare.
Om höstens båda nyheter, Brudköpet och Don Pasquale, kunna vi
fatta oss kort: deras fall var från början gifvet, för båda mera beroende
på utförandet än på de resp, operornas svaghet. Upptagandet af Don
Pasquale var ett betydligt missgrepp; för denna lätta, lekande, spirituella
musik finnes f. n. vid vår K. Opera hvarken några sångerskor eller
sångare; därtill fordras helt annorlunda skolade röster än hrr Brags,
Lundmarks och Johansons; fröken Frödin gjorde visserligen aktningsvärda
bemödanden med sin lofvande, ehuru ännu outbildade koloratur, men vare
sig till följd af brist i uppfattning eller i utförande, blef den i sig själf
mera roliga än sympatiska rollen i fröken Frödins händer ännu mindre
sympatisk och alls icke rolig.
»Brudköpet» hade varit värd ett bättre öde än den fick och detta
olycksöde, som var oundvikligt för »Don Pasquale», behöfde ej ha varit
det för Smetanas opera, om man användt de förmågor, som teatern eger.
Musiken är, utan att vara originel, både vacker, lättfattlig och i
allmänhet tacksam att sjunga. Operan vore värd att längre fram återupptagas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
