Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Välgörenhet eller privataffär?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Välgörenhet eller privataffär?
Det är tyvärrr ej alltid, som den enskilde grundar sina företag pa
allmänhetens goda böjelser, utan tvärtom ser man ofta, att framgången
förutsatts i medvetandet om den verkan ett anslående af de sämre
känslornas strängar kan åstadkomma. Bland de lockmedel, som kunna
hänföras hit, torde onekligen lotteriet hafva visat sig ega största
dragningskraften. Begäret att för en ringa utgift och utan minsta arbete eller
omtanke kunna erhålla betydande fördelar är en svaghet, som gema tar
de flesta med sig, och om priset på lottsedeln sättes lågt nog, har det
ju yppat sig en möjlighet älven för den mindre bemedlade att pröfva
lyckan på lotterispel. Den reflekterande allmänheten inser emellertid
lätt den misshushållning med dyrt förvärfvade tillgångar, till hvilken
lotterispelaren gör sig skyldig, och kan för den skull äfven öfverskåda vådan
deraf såväl i allmänhet som särskildt, när den mindre bemedlade
utsät-tes för frestelsen att försöka blifva den ende lycklige vinnaren bland
tusen som för samma ändamål offra sin penning. Det torde således
med skäl kunna sägas, att den bästa afsigt att råda bot för ett
öfverhandta-gande ondt inspirerat upphofsmännen till nu gällande lotteriförordning,
genom hvilken lotterispelet inskränktes till vissa på särskild pröfning
beroende fall — ja till vissa välgörande ändamål.
Att lotteriförordningen skulle göra ett rätt väsentligt afbräck i
åtminstone det värsta lotterioskicket, kunde man lätt inse, men man kunde
ock vänta, att en uppfinningsrik förmåga förr eller senare skulle hitta på
något välgörande ändamål, under skyddet hvaraf ett lotteri kunde
medgifvas, liksom man äfven kunde vänta att andra strax skulle följa
exemplet. Huru välgörande ändamålen än kunna vara, torde dock sällan,
åtminstone inom affärsvärlden, finnas verksamma personer, som för dem
egna sina krafter utan ersättning, och den upphöjda tanken på det
sam-hällsnyttiga ändamålet fördunklas ej oväsentligt däraf, äfven i sådana fall
som vid anordnandet af teaterlotterierna, då den enskilda offervilligheten
näppeligen kunnat på annat sätt vinnas för saken. Ändamålet var dock
i dessa fall så påtagligt och resultatet så effektivt för detta ändamåls
vinnande, att mången derigenom stämts mer välvilligt för i fråga varande
lotterier, än eljest skulle hafva varit förhållandet. Den frågan ligger i alla
händelser nu icke omedelbart före.
Vi förbigå andra liknande, om än i mindre skala anordnade fall
för att komma till de yttersta konsekvenserna af en gång
med-gifna undantag från lotteriförordningen, hvilka specielt påkalla
uppmärk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
