Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Arbetareförsäkringens fall och närmaste utsikter, af Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
•
Men i samma mån sålunda statens bidrag till kassan stiga, medan
arbetsgifvames allt mera gå ned, måste det krafvet allt starkare tränga
fram, att dessa statsbidrag icke vältras öfver på arbetarnes
förbruknings-skatter, utan uttagas af hvad som ytterst genom deras arbete lägges i de
förmögnare klassernas händer, d. v. s. genom en progressiv
försäkrings-skatt på inkomst öfver 1,800 kr. I förbigående må här också anmärkas,
att i samma mån staten direkt engageras i kassans upprätthållande,
försvinner också den fiktionen, att denna obligatoriska försäkringskassa skulle
på samma gång vara en fullt fristående inrättning, för hvars förbindelser
staten icke hade någon egentlig garanti. Detta tankeexperiment må ha
varit af en viss nytta för att ställa fullt klart, att kassan genast från
början bör fotas på rättvisa grunder och icke med öppna ögon
belasta kommande skattebetalare. Men därmed har också den mohren
gjort sin tjänst. De »successiva tvångsackorden» i en framtid, då räntan
eventuelt sjunkit och fonden därigenom blifvit otillräcklig, hade knappt
behöft hr Hedins i och för sig visserligen befogade gissling, ty med dem
blir det nog ingen fara. Frih. Lagerbring skrämde i debatten med
stats-garanti på »tiotal millioner». Än sedan! Om sådant skulle börja
behöfvas om 50 år härefter, kunna vi förvisso med största lugn öfverlämna
den omsorgen åt efterkommande, hvilka torde ha till sitt förfogande för
förnuftigt ändamål bl. a. stöne delen af de 40 millioner våra dagars
Sverige betalar för militarism, att ej tala om de 15 millioner vi tvingas
betala för våra själars brandförsäkring, eller om en annan nutida
utgiftspost, där verkligen »successiva tvångsackord» äro fullt på sin plats, jag
menar de framemot 15 millioner vi likaledes årligen få betala i eviga räntor
till kapitalister, som för länge sedan lånat svenska staten pänningar.
Det vore att önska att det blifvande förslaget, som utan ringaste
svårighet bör kunna vara klart till nästa års riksdag, icke läte mera af
det gamla falla än som kan visas utan afsevärd försämring underlätta
det nyas antagande. I alla händelser gör man klokt i att icke förbise
för riksdagskombinationer arbetarnes opinion i frågan. Hällre ett godt
nytt förslag, som, uppburet af en folkmening, faller första gången på
riksdagens tröghet och likgiltighet — det är valår härnäst, och åtskilliga,
som nu äro stora kaxar, kunna hösten 1896 vara ganska små — bättre
ännu ett nederlag till uppståndelse än en förfuskning, som tvingar
arbe-tarne att skjuta fram äfven hoppet att få denna fråga ordnad till den dag,
då de icke längre behöfva bedja om sin goda rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
