Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 13—14
- Huruledes Arlekin kom till himmelen och förökade himmelens härskaror, af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
för att se den så förmätet
trängt sig fram till himlens port.
Ut han kom i faslig brådska —
talet kunde han förut —
och lät all sin vredes åska
öfver syndarn ljunga ut.
* *
*
Men Arlekin stod där med mössan i hand,
han bugade gladt och behändigt:
»Det är här som hemma i Frankrikes land,
»där man plägat förtala mig ständigt.»
»Jag sjungit visor och roat mitt folk,
»jag vårdade lifvets flamma.
»Och om i min mjölk det kom litet smolk,
»så svalde jag det med detsamma.
»Jag älskade kvinnor, jag älskade vin,
»jag älskade sången, den fria.
»Jag glömde därför med helgonmin
»att buga för jungfru Maria.
»Jag lefvat undan ända till slut,
»jag haft mina glada stunder.
»Och kröp jag inte i dödens minut,
»så hade jag nog mina grunder.
»Jag går ej in på att dö som en hund,
»det kan passa för munken och prästen.
»Och vill jag le i min sista stund,
»så rör det ingen för rästen.»
Sankte Per stod stum under detta tal —
han tordes ej se på Vår Herre.
Men Herren öppnade himlens sal:
»Här sitter nog den som är värre.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1895/0533.html
