- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 1. 1895 /
607

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Bosnisk kultur, af Alfred Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

607

Jag har allt mer lärt mig värdera den humanitet och
vänlighet, som både befäl och manskap här visa mot alla. Det är ej
detta larmande och själfsäkra, ofta öfvermodiga, som vidlåder
Wilhelm II:s tennsoldater, och här är säkerligen ej mindre duglighet
och disciplin, fast den ej framträder så »schneidig» och stramt som
i »Lustgarten» eller på Tempelhofer Feld. Och säkert är, att inga
tyska soldater få utstå sådana strapatser som österrikisk-ungerska
garnisonen i »das Bisschen» Hertsegovina på dess väldiga, kala
bärg, än brännheta . af solglöd, än iskalla af snö. De längta från
detta förbannade, treåriga slaflif, som staten påtvingar dem i
fjärran nejder, men de klaga ej, de knota ej, utan äro alltid vänliga
och förekommande. Jag har tillbragt mer än en angenäm stund
med tjeckiska rekryter, då jag kunnat glädja dem med hälsningar
från Prag och Moldau . . .

Hade Ungern ensam fått ta ockupationsgebietet om hand, torde
resultatet ej blifvit detsamma, ty magyaren är ej tåld af slaverna,
och han vill gerna spela herre. Inom affärs- och privatlifvet har
den bosniska »öfverklassen» visserligen fått en stark anstrykning af
judisk magyarism, men i social-politiskt hänseende är lyckligtvis
Buda-Pest ej ensamt bestämmande, utan de gemensamma
delegationerna i Wien.

En följd af den goda ordningen är ock den gynsamma
finansställningen: Bosnien underhåller sig själf och lemnar till och med
öfverskott för ytterligare reformer. Kolonisationen främjas ock på
synnerligt förmånliga vilkor. Efter 10 år fås full eganderätt af jord,
om kolonisten med ett rörelsekapital af minst 600 gulden
arrenderar minst 10 hektar mot s. k. recognitionsrente af 50 kreuzer pr
hektar och år.

Till det goda resultatet bidrager icke minst de ockuperandes
tolerans och hänsynsfullhet mot de ockuperades privata lif.
Preus-sarne med sina kälkborgerliga vanor och sitt »Deutschland über
Alles» skulle säkerligen ej kommit därhän — därpå är Posen ett
exempel, likasom ock den afrikanska kolonialpolitiken kommenderad
af herr premier-löjtnanten eller regeringsassessorn. Bosniens
successiva indragning i civilisationen företer ingen likhet med ryssarnes
mästerliga förmåga att moraliskt eröfra Asien — ett civilisatoriskt
värk som visserligen ej får underskattas och som för den
världshistoriska utvecklingen betyder åtskilligt mer än den krämarpölitik,
som England i kristendomens namn bedrifver i Kina och Indien
— att nu icke tala om den s. k. hednamissionens välmenta, men
enfaldiga och i det stora hela totalt värknings- och betydelselösa
arbete.

Denna tolerans i Bosnien framträder icke minst på det
religiösa området, som visserligen företer stark splittring, men alls
ingen hätsk söndring. Vid sidan af muhamedanerna, som i Sarajevo
hafva afgjord majoritet, delas prästmakten helt gemytligt mellan
den grekiska och den katolska kyrkan: de, som sympatisera med
Serbien, höra -naturligtvis till den förra, kroaterna till den senare.
Propagandan sker på stillsamt, lojalt sätt, och det är som ett tyst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1895/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free