Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Från Norrlands skogsbyggder. III. Sågverkskommunen A., en högtragisk medeltyp för abnorma likar, af Simson - 3. Paus, ny bulvan och nya kampanjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö2O
’frän fären. Och delta kallar han ett slutet profval utan påtryckning!
Dock detta »profval» kommer i sin rätta belysning genom en ännu större
anomali af samme makthafvare: Orn sä underordnade varelser som
skollärare har han den åsikten, att
— »En sådan bör inte lägga sig i politiken!»,
förmodligen dock med det tysta förbehållet:
—- »Utom på min befallning!»,
ty det är konstateradt, att residentens egen liftjänare, skolläraren på bruket
Fyrkomsfors, har från visså sågverk debiterat sig en tills vidare hemlig
fond för sina mångfaldiga besvär med valet.
Däremot när den intelligente upparbetaren af en bland länets
mönsterskolor begagnade sin fria medborgerliga rätt att öppet, utan
påtryckning, utan agitationsfond verka med öfvertygelsens makt för sin kandidat,
så menade residenten Fyrk, att
— »Jag skulle snyta den där skolläraren, om han vore inom mitt
distrikt.»
Denna försäkran, förstådd i sin andemening och sedd i sitt
sammanhang, innebär ju, att valkretsens mäktigaste man känner sig i stånd
till en förbrytelse, drabbad af ända till sex månaders fängelse, om blott
tillfälle gåfves. Den är tillika ett hot mot distriktets skollärare, om denne
skulle få det infallet att bruka sin valfrihet, och en dråplig illustration
till denna utlofvade frihet frän all påtryckning. Detta sammanlagdt är
dock, kan man väl säga, något för starkt af en person, Som af svenska
staten sitter ackrediterad pä en konsularplats. Skulle inte residenten göra
skäligast att snygga sig själf ett tag. och sin egen osnytne skollärare,
innan han sträcker sin omsorg utom distriktet?
Dock, den valkampanj, som på solbelysta höjder visade sådana
företeelser, blef också förgäfves. Huru skulle man nu bete sig?
Då framträder till sist den skönjbara taktiken att göra lifvet
omöjligt för den vid skolan anstälde föreständarevikarien, som uppehöll tjänsten
under riksdagstid.
Att finna en antaglig sädan, för flera ärs vikariat, såsom önskligt
var, det hade haft sina svårigheter. Utom det att den tjänstgörande
skulle hafva akademisk examen, var vikariatet terminligt och således
afbrutet.
Den siste i raden tjänstgjorde under två års vikariat. Efter
utgången af det första erhöll han enhälligt ett vitsord, som efter
erkännande af ordföranden var det bästa som kunde gifvas af skolrådet, en
korporation, där både sågverksmän och andra sockenbor hade säte och
stämma.
— »Så länge han är kvar, kan jag behålla mandatet!» yttrade om
denne vikarie den ordinarie skolföreståndaren ungefär vid tiden för ofvan
betecknande valkampanj. Yttrandet blef kändt och synes hafva fallit i
god jordmån.
Vikarien blef väl på nytt anstäld af skolrådet, dock först efter
omröstning och sedan där på stället vederlagts en »rapport», framburen
af disponenten, det vill efter skälig titelförhöjning säga konsul H., som
i sin ordning låtit sig vilseledas till denna otur af en rapportör med
vanlig pålitlighet.
Och nu hade vikarien under fortsatt tjänstgöring vissa smårolig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
