Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Politiska stämningar och intryck, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
och mod att förutom med vackra, välmenande ord betala med’
sin person samt om sättet huru de rätteligen skola manipuleras.
När han det vet och dessutom har ett fyndigt hufvud
för praktiska arrangemang, så förstår han så innerligt väl att
länka händelserna och personerna så, att det går som han finner
smakligast. Hvad som jag särskildt beundrar och finner till och
med ett nöje i att se är hans talang att taga hand om dr Carl
Herslow. Denne har som politiker, så höjden af
oförskämdhet det än kan tyckas, i mina ögon nnder senare år antagit
en sorglustig eller rent af komisk skepnad; jag framställer nu
detta nakna påstående, skall vid ett annat tillfälle genom en
analys åtaga mig att bevisa det. Excellensen Boström
känner sin vän dr Herslow så utomordentligt väl; han vet att
bara denne väl får tillfredsställa sin fåfänga — exempelvis genom
ett tal som gör sig bra inför tronen eller kammaren eller i
prässen — eller ladda ur sig sin förargelse öfver en förment
sidvördnad (exempelvis planen på urtima riksdag), så är
allting bra, hans politiska samvete tröstadt, han bryr sig katten
om att vederbörande totalt strunta i de Herslowska löftena,
blir snart ganska foglig, ja kan till på köpet förvandlas till
en god och trogen famulus, till hvilken hans herre säger: gå
dit — och han gör det. *
Epitetet politisk poker-spelare är visst ingen förnärmelse
mot hans excellens. Tvärtom det är en stor komplimang.
Poker är visserligen ett hasardspel, men det torde vara det
intelligentaste hasardspel som fins och förutsätter för att
spelas väl kallblodighet och en skarp psykologisk blick för de
andras kring spelbordet temperament etc., så att man kan
»bluffa», med smak och urskilning, i rätta ögonblicket och i
rätta proportioner. Och det är just hvad statsminister Boström
alldeles uppenbarligen kan. Den af honom bedrifna politiken,
har den icke haft ett .mycket starkt syskontycke med hasard.
Och hvad var tullukasen, landtmannapartiernas
sammanslutning annat än skenbart djärfva, men i verkligheten ändå klokt
beräknade »bluffningar», och de »bluffade», ja, de stodo där
tvifvelsutan mycket uppretade, men också betydligt snopna
och kunde intet åtgöra. Han »bluffar» nog då och dä sina
goda vänner, de mäktige herrarne i öfverhuset. Det får dock
bestämdt lof att ske i mindre skala och med största försigtighet,
ty de herrarne äro ofantligt mycket mer raffineradt kloka,
klassmedvetna och talangfulla i att genomdrifva sina tycken oeh
intressen än kamraterna i medkammaren, där till och med
två så utomordentligt behändige herrar som Anders Persson och
Olof Jonsson måst så länge och i så mycket styrka sin nit,
in
* Ett litet exempel: Malmö-riksdagsmännens och andra stadsrepresentanters
omvändelse i frågan om städernas representationsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
