Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Politiska intryck och stämningar, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
i tiden och hvar för sig ega en så pass sensationel och
pikant natur, att det vore ur den dramatiska omväxlingens
synpunkt mycket opassande att icke erkänsamt konstatera det.
Jag på sätt och vis saknar justitieministern Östergren, om
ock af helt andra motiv än de som göra hans afgång så
sorge-lig för hofmarskalkens och Svenska Dagbladets agrargluntar.
Det var nästan rörande att se den barnsligt menlösa tafatthet,
som utmärkte honom, då han stod där bakom
statsrådsbän-ken uti andra kammaren, fumlade med sina papper eller läto
några ord tyst och försagdt stappla fram. Jus-t kontrasten
mellan å ena sidan det påstådda karaktärsdraget af
utomordentligt starkt utpräglad envishet och hans
skolmästarpedan-tiska yttre habitus samt å andra sidan denna absoluta
omöjlighet att föra sig och göra sig gällande på en
parlamentarisk scen var hans ministeriella, mest i ögonen fallande och
oförgätliga specialitet. Om efterträdaren är det måhända
mest passande att inte yttra sig än, ehuru jag misstänker att
man kunde redan nu ganska lugnt draga upp konturerna till
hans ministeriella porträtt. Jag undrar på, om han egentligen
har någon annan sorts individualitet, än den som kortast kan
skisseras som en sammansmältning af torr akademiker och
högkonservativ ämbetsman och jurist. I förmågan att låta orden
flyta kontrasterar han emellertid bjärt mot sin företrädare.
En gång är ingen gång, säger ordspråket, men å propos
ministrar så kan ej nekas, att kan man döma något för
framtiden af intrycket af den nuvarande utrikesministerns första
uppträdande inför andra kammaren, så kommer han att ganska
behagligt och fördelaktigt skilja sig från en mängd företrädare
på den platsen. Han är antagligen för intelligent, för att
icke äfven på den förre broschyrförfattaren och
förstekammar-ledamoten med junkertendenser det ansvarets disciplinerande
och uppfostrande inflytande, hvarom statsminister Boström
hade personlig anledning att yttra sig vid det bekanta tillfället
uti första kammaren, skulle kunna göra sig verksamt gällande.
Jag har litet svårt att bilda mig en bestämd åsigt om
det var ren dumdristighet ensamt för sig eller i förening med en
orolig känsla af att makten hölle på att glida dem ur händerna,
som föranledde de senatorliga hofmarskalkshejdukarne — om
detta ogenerade uttryck får anlitas — att ställa till med sitt
sedan så snöpligen misslyckade effektnummer: en högtidlig
offentlig varning åt statsministern. För den första
uppfattningen talar intelligensgraden hos hr hofmarskalken,
trångheten hos herrar Alin och Unger samt föryngringsstadiet,
hvari den patetiske och ordrike hr Wennerberg nu i några år
befunnit sig. Hade till dumdristigheten sällat sig oron för
makten, så borde väl vederbörande, som kunna ibland vara ganska
illistiga strateger, ändå ha rustat sig litet bättre och
manövrerat litet mera öfverlagdt, än hvad man nu fick intryck af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
