Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Politiska intryck och stämningar, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
vissa riksdags- och militärkretsar samt icke minst det ifriga,
icke hemligförblifna anskaffandet af en mängd andra
krigs-utrustningspersedlar. Om vederbörande sedan ångrat sin
öfver-ilning och vaknat till bättre insigt, så är det en välsignad
sak, men icke bör man då med en något fariseisk glömska
slå sig för sitt bröst och göra en underordnad till syndabock
och strykpojke, äfven om denne tyckes böjd att ingå på den
kristliga kompromissen, att han tigande skall taga huden full
med stryk och ovett, mot att få sitta kvar på sin plats.
När från statsrådsbänken och den högre administrationen
samt från första kammaren erbjudits så mycket egnadt att
intressera och uppmärksammas, upptages man så öfvervägande
däraf, att man knappast kommer sig för med annat än att
jämförelsevis flyktigt fästa sig vid den ganska roliga episoden,
när härom kvällen den värde representanten för Orust och
Tjörn d:r A. V. Ljungman blef så ordentligt klämd från alla håll
inom andra kammaren. Det gjorde mig så innerligt godt i själen
att se den där kuriöse politikern ansättas så. Det är en
ovanligt egendomlig och osympatisk riksdagsföreteelse, denne
politiker med sin utomordentliga ända in i blodet inträngda
antipati mot att intaga en klar och fast position. Det enda vissa och
klara jag lyckats konstatera hos honom som riksdagsman är
hans patologiskt stegrade mani att klåta vid våra grundlagar
samt att vid första möjliga eller omöjliga tillfälle ge luft åt
sin djupa förbittring, — om delvis befogad eller helt och hållet
obefogad veta vi ej — mot andra som djärfvas hysa andra
meningar i fråga om fiskerinäringen specielt mot en härvarande
professor. Att hr Ljungman så länge och så ostördt fått taga
sig en min af auktoritet, sitta som vice ordförande i
konstitutionsutskottet och i allmänhet spela en roll i kammaren, är
egentligen ett stort spektakel. Man kan möjligen förklara
det så, att folk dragit sig för att komma i delo med hans
envisa, påstridiga lynne. Landtmannapartiet har ock tidtals
haft ondt om akademiskt bildade, energiske och arbetssamme
herremän till sin disposition. Antagligen röjdes ock tidigt
hans lust, anlag och ihärdighet for fiskande i intrigernas
grumliga vatten. Mycket af den politiska verksamheten bedrifves
medelst intriger och måste äfven bedrifvas medelst intriger —
och så länge världen kommer att sta, skall det nog sa ock
förbli —, så att i och för sig vore det kanske mindre att säga
om denna hans smak och vana.
Om nämligen man kunde säga att hans intriger afsåge
att tjäna ett klart fattadt ändamål, som vore godt i sig eller
åtminstone egnadt att tilltvinga sig en viss respekt. Men för
ett intrigerande bara för intrigerandets egen skull, under
impuls af naturdrifter, af temperament att vara oklar och
opålitlig, för sådant är man ej skyldig att hysa den minsta försyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
