Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Politiska grupper och personager, af Kurt. I. Borgmästarecentern och frihandelsvänliga centern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16g
Utom dessa antydda företräden af större kapacitet och
mer utpräglad individualitet ha de flesta medlemmar af
frihandelsvänliga centern dessutom ett företräde, som är
egnadt att i högst väsentlig grad tillvinna dem sympatier
och aktning äfven af icke-menings fr änder. De äro så att
säga mera ideelt anlagda och i följd däraf intellektuelt och
politiskt mera själfständiga och fördomsfria än den andra
centergruppens genomsnittsmän. De ha eller söka åtminstone
ofta visa aktning för sin egen föregående politiska
ståndpunkt och verksamhet och sina löften till valmännen. De
äro, vill det synas, uppriktiga frihandelsvänner och
välmenande, om än ibland något för moderata liberaler. Det
har visserligen händt att en och annan bland dem förmåtts
vara med om saker, som icke kunnat annat än fördröja, ja
kanske föra ett godt steg bakåt genom sina följder
förverkligandet af deras politiska ideal och program. Men det
torde då ha varit af välmenande svaghet, af önskan att
för det allmänna bästa vinna något, som de ej ansett vara
för högt betaldt ens med uppoffringar och jämkningar af
öfvertygelsen om det politiskt rätta och kloka. Man kan
underkänna det välbetänkta uti deras handlingssätt och högt
beklaga det och deras svaghet, men man torde icke ha rätt
att uti deras motiv inlägga några beräkningar grundad©
på själfviskhet eller fåfänga. Man möter icke hos dessa
— jag fäster mig naturligtvis vid flertalet, — detta
ämbets-manna-bourgeois-mjuka-tjänarskap för en regerings
anslags-kraf och önskningar eller detta tyst eller öppet suckande
aspirantskap efter nåd och välbehag från ofvan, somsätter
sin prägel på borgmästarcentern.
Jag har redan nämt de medlemmar, hvilka egentligen
kräfde en utförligare skildring. Men jag tänkte dock icke
nu lämna en sådan, utan blott framhålla en och annan
synpunkt samt med anledning af hvad sålunda kommer på tal
uttala en och annan reflexion eller iakttagelse af mera
generel natur.
Jag vidgår mycket gärna att jag förr i tiden hyst en
mycket stor entusiasm för hr Themptander som politiker.
Denna entusiasm var kraftigast och fullblodigast på den tid, då
han som statsminister stälde sig oförskräckt uti breschen
mot tullhärens bullrande, våldsamma anstormning och
genomförde andra kammarens upplösning. Men sedan har
entusiasmen så småningom bleknat och försvagats. Denna
afmattningsprocesshistoria hör icke hit, men så mycket
må kunna sägas att det egendomliga sätt, hvarpå hr
Themptander i början af förra året enligt trovärdige mäns utsago
hälst velat lösa norska frågan, extirperade resterna af
entusiasm, hvilket förhållande emellertid aldrig skall hindra mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
