Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Politiska grupper och personager, af Kurt. I. Borgmästarecentern och frihandelsvänliga centern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I7I
ändock genom sin karakteristiska egendomlighet fäster
uppmärksamheten och äfven intresset. Den senares yttre
habitus är raka motsatsen till smidighet, och ehuru
anlets-dragen att döma af den ihärdighet, hvarmed de
afkonter-fejas uti Söndagsnisse, måtte vara pittoreska, så verka de platt
och intresselöst och förråda ingen listig natur. Men
ifrågasättas kan, om inte statsminister Boström i själfva verket
är vida listigare och smidigare än grefven. Eller tyckes
det endast så, därför att situationen och personerna göra
det lättare att nu manövrera än det var på grefve Bosses
.statsministerstid? Grefve Bosse misslyckades, hr Boström
har hittills lyckats i snart sagdt allt och kommer förmodligen
att lyckas i allt det väsentligaste han har kvar på sin
önskelista. Men det oaktadt är politikern grefve Bosse och de
dåtida tids- och partiförhållandena mycket intressantare att
studera än politikern hr Boström och de med honom
samtida politiska personer och ställningar.
I all sin olikhet ha nyssnämda fyra statsmän af
ämbets-mannatypen, haft det gemensamt, att de ha varit
obestridligen synnerligen framstående ämbetsmän, hvar jämte de
lyckats ganska väl i att hålla sig fria från den anstrykning
af efterblifven fördomsfullhet och trångsynthet samt
kna-stertorr stelhet och pretentiös höghet, som
ämbetsman-nayrket i vårt land understundom bibringar sina utöfvare.
De tämligen jämnåriga De Geer och Thyselius hade
dessutom den likheten, att de hade fått sin första
ämbetsmannaut-bildning under en tid, som i mycket hade ett mer
aristokratiskt skaplynne än vår och då de högre posterna inom
administrationen icke sällan innehades af personer, hvilka
icke blott egde en mera aristokratisk och imponerande
värdighet i det yttre uppträdandet, utan ock en viss nobless
i temperament och grundåskådning. Sådana
ungdomsintryck funno hos dessa båda i deras värdiga, rättrådiga, af
humanitet och aktning för människovärdet genomträngda
naturell en gynsam jordmån, och hos dem utvecklades
under inflytande däraf och nyare tiders fördomsutrotande
tendenser en ädel och ärlig, om ock moderat liberalism, ett värdigt,
humant och aktningsfullt sätt mot alla, äfven mot dem som voro
underordnade eller stodo på en relativt lägre samhällsskala.
De blefvo aristokratiska personligheter, värda att ses upp
till med den djupaste aktning och vördnad. Oafsedt den stora
olikbeten i deras verksamhetssfer och verksamhetstid som
statsmän, hade de också gemensamt den för en politiker
mindre praktiska egenskapen att vara för mycket gentlemän,
att vara i sina politiska handlingar och syften uteslutande
lojala och osjälfviska och tro detsamma om öfriga personer
•eller, äfven om de icke voro duperade, så åtminstone handla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
