Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det stora kvinnokriget, af A. Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det stora kvinnokriget.
Det är i våra dagar de sydamerikanska staterna, som
företrädesvis upptagit inbördeskriget såsom en institution.
För utanförstående liar det stundom haft sina
vansklighe-ter att afgöra, hvad egentliga syftemålet med kriget kan
hafva varit, och man har känt någon benägenhet att ställa
sig tillfreds med den förklaringen, att inbördeskrigen, som
bekant, utom andra med krig alltid följande fördelar, hafva
särskildt det företrädet, att pengarne stanna inom landet.
Ur samma synpunkt hafva nog männen i allmänhet
betraktat det stora inbördeskrig, som fröken Ellen Key väckt
till lif inom vår kvinnovärld. Det är tydligen någonting
damerna på ena och andra sidan tänka vinna, och med den
välvilja som vi män ändå alltid hafva till öfvers för
kvinnorna, hafva vi önskat dem samtliga lycka i kampen.
Mera enskildt torde männens mening om saken hafva i
allmänhet uttryckts med de ord bonden sade, när han klippte
grisen: mycket väsen och litet ull.
Under kvinnorörelsens tidigare skede i vårt land var
det, som nogsamt kändt är, först och främst kvinnans rätt
det gälde. Hon var den förtryckta, som hade sekelgamla
orättvisor att utplåna och hämnas. Hon hade nu vuxit
till en sjelfständig människa för- stolt att längre vara
mannens docka, hon ville pröfva sina egna vingars kraft, och
hon förvånade sig själf när hon fann, huru starka dessa
vingar i själfva verket voro. Det syntes henne, att intet
område för manlig verksamhet var för henne
oupphinne-ligt: det var således en grundlös egenkärlek och en
brottslig elakhet ä männens sida, som allena så länge hållit henne
nere. Och när man rätt undersökte saken, blef det till och
med tydligt, att kvinnan egentligen var den^öfverlägsna:
hon hade ännu sin sköld ren och oskärad, medan mannen
släpat och fortfarande släpade sin i hvarjehanda smuts.
Från kvinnan skulle därför människornas pånyttfödelse nu
komma.
I denna ^trid hade kvinnorna till bundsförvanter och
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
