Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det stora kvinnokriget, af A. Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
ting annat än detta, att kvinnan genom sina naturliga anlag
ocli böjelser är mest egnad för sådan verksamhet, där det
finnes användning för hvad man i ordets vidaste mening
kan kalla moderlighet, och kvinnan bör sålunda, i stället för
att kasta sig in i täflingskamp med mannen på hans
områden, först ocll främst söka bilda sig i denna riktning:
om hon icke kan välja den bästa lotten, att sjelf blifva
lycklig maka och moder, så bör hon såsom barnavårderska,
uppfostrarinna och på liknande banor söka sin verksamhet,
hon gör derigenom mest gagn och hon blifver derigenom
sjelf lyckligast; på kontorsstolen och flertalet af de platser,
där’ hon nu äflas att täfla med mannen, har hon föga glädje
af sitt arbete, och hon blifver alltid den underlägsna.
Nå, i den saken kunna nu alla vara eniga, och det
behöfver egentligen icke’ vara någon obehaglig enighet.
Men de kunna också vara oeniga och fr. Key har hos de
mera krigiska bland sina motståndare skärpt benägenheten
till oenighet genom ett något forceradt framhållande af
kvinnans underlägsenhet: det är nu en gång här i världen
icke rätta sättet att vinna anhängare bland sina åhörare att
■så starkt betona, huru dumma de äro — i den sak det nu
gäller. Och häri ligger oenigheten: hvad gäller det?
Med-gifvet att det är, blott öfverklasskvinnan vi tala om, så
ändock, det’ gäller först och främst att skaffa sig en
ställning, där inan kan förtjena sitt bröd. Ett lyckligt
äktenskap är ju en chance, men att sätta in alla sina kort på
dèn chancen är ju tydligen orimligt. Frkn Key har
dessutom själf sörjt för att en skärande ironi kastas öfver
makans och moderns lycka genom sitt framhållande af, att
den enda kvinnofrågan eller åtminstone den vigtigaste, är
den gifta kvinnans, huru åt henne skall beredas full
myndighet, rätt att råda öfver sig, sin egendom och sina barn,
rent ut: hur man skall skydda henne mot hennes man!
Man måste således göra sig duglig äfven för andra banor,
göra sig värderad på arbetsmarknaden. Att skaffa mig ett
arbete, som i och för sig fyller mig med arbetsglädje, det
låter vackert, men huru mycket verklighet döljer sig bakom
det fagra talet? För nittionio bland hundra öfverklassmän
finnes icke denna afsigt, att få ett arbete som genom sin
•egenart bereder honom arbetsglädje, är det då sannolikt att
dylikt står till buds för den sistkomna på arbetsmarknaden,
talar icke allt för, att äfven hon får nöja sig med den
något ringare glädje, som hvarje arbete öfverhufvud kan
skänka. Det rimligaste förslaget, de berömda bildade
barn-sköterskorna, skulle det medföra så mycket arbetsglädje?
Är det sa angenämt att komma in i en främmande familj,
där man utan en ovanlig begåfning skall Sakna auktoriteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
