Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Cecilia Vasa, af J. Kreüger. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
Emellertid hade Cecilia börjat finna det lif, hon här i
‘-Sverige förde, allt för enformigt och tryckande. Hon
önskade komma ut i stora verlden, till dess ett passande
parti för henne kunde yppas. Nu var drottning Elisabets
hof det mest lysande i Europa, öfverträffande äfven det
iranska under de samtidiga regenterne af huset Valois.
Detta förhållande och det tillfälle Eriks frieri till den
engelska drottningen och de deraf föranledda ambasaderna
gåfvo Cecilia att närma sig henne, gjorde, att Cecilia tog
sig för att vända sig till Elisabet med anhållan att få
kom-ma till hennes hof. Denna anhållan, i sig sjelf
öppenhjertig och naiv, i förening kanske med ryktet om Cecüias
skön-het och älskvärdhet upptogs välvilligt af Elisabet, som bad
Cecilia vara "välkommen och lofvade att bemöta henne
såsom en god vän och syster. Hon lät till och med förmå
.sig af Cecilia att utverka Eriks samtycke till systerns
vistande i England. Men innan detta hann sättas i verket,
infann sig en ny friare.
En ung markgrefve af Baden Rodemachern Christoffer
hade sedan 1561 varit i svensk tjenst. Han var son till
aflidne markgrefven Bernhard och Franciska af Luxemburg
samt född den 26 februari 1577. Rodemachern var ett
litet herrskap om några och tjugo byar, beläget utmed
Mosel emellan Luxemburg och Lothringen och afsöndradt
från markgrefskapet Baden-Baden, som innehades af
Christoffers äldre broder Filibert, gift med Matilda af Bayern.
Rodemachern innehades ända sedan barnens spädaste
barndom såsom enkesäte af modern. Enligt yngre furstesöners
vanliga sed hade Christoffer måst söka sin utkomst i
främmande krigstjenst. Först hade han tjenat under
kurfursten af Pfalz, sedermera stridt å Spaniens sida i dess krig
med Frankrike, vidare återvändt till Pfalz och slutligen
af konung Erik, för hvilken han värfvat krigsfolk (Handl.
rör. Cecilia i riksarkivet), antagits till krigshöfding med
en lön af 2,000 dal. s. m. årligen. Han hade varit i Sverige
sedan 1561 utan att tänka på något giftermål med Cecilia.
Möjligen sörjde han ännu en ung skönhet, i hvilken han
förälskat sig i Pfalz men som döden bortryckt. Att den
anspråkslöse markgrefven nu vågade vända sig såsom friare
till den sköna konungadottern, berodde väl väsentligen
derpå, att det ej var honom obekant, att Cecilia önskade
komma ifrån hemmet. Partiet var för henne ej lysande,
men emot Christoffers person var intet att anmärka. Han
stod snarare öfver än under nivån af den tidens tyska furstar,
särskildt öfver svågrarne Georg af Rhen och Magnus af
Sachsen; och Cecilias efter den tidens begrepp betydliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
