Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - A propos Upsala-stipendierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399-
Apropos Upsala-stipendierna.
Vid minnet af den fäjd, som för ungefär ett år sedan
utkämpades mellan Nordisk Revy och Upsala universitets
konsistorium ang. universitetets förvaltning af stipendiedonationerna, tillåta
vi oss att meddela ett utdrag ur den högt ansedda fianska
tidningen Nya Pressen, som upptagit till debatt sättet, hvarpå finska
universitetet förvaltar dem anförtrodda fonder, samt därvid i
hvarje-handa afseenden förfäktar motsvarande åsikter till dem, vi särskildt
i våra redaktionella artiklar i frågan betonade. Nästan
alltsammans af Nya pressens kritik skulle utan vidare kunna tillämpas
på Upsala-förhållandena. Vi meddela denna kritik så mycket
hällre, som vi taga alldeles för gifvet, att ingen Upsala-tidning
skulle komma sig för att någorlunda fullständigt referera innehållet
af Nya Pressens artikel.
I fråga om sättet för förvaltningen af donationerna »faller, säger Nya
Pressen, genast i ögonen den nästan totala frånvaron af publicitet, som hittills
utmärkt denna förvaltning. Vården, förräntningen och användningen af
universitetets donerade fonder har betraktats såsom en universitetets
privatangelägenhet, som icke rört någon annan. Några detaljerade redovisningar öfver dessa
fonder jämte revisionsberättelser ha oss veterligen icke blifvit publicerade,
åtminstone icke regelbundet och på ett sätt, som skulle gjort dessa redovisningar
lätt tillgängliga för allmänheten. Det betraktelsesätt, som ligger till grund för
berörda uraktlåtenhet, kan emellertid icke vid närmare granskning erkännas vara
riktigt. Universitetet, som af enskilda, i de flesta fall redan aflidna
medborgare erhållit förtroendeuppdraget att förvalta så betydande medel till
befrämjande af ändamål, som legat donatorerna nära om hjärtat, måste utan tvifvel
anses skyldigt att inför landet uppvisa, huru detsamma i enskildheterna
motsvarat det visade förtroendet. Denna publicitet är äfven af största vikt för
universitetet själft, ty endast så kan universitetet hålla dem, som möjligen äro
hugade att följa tidigare donatorers exempel, öfvertygade om, att de vilkor, som
de komma att fästa vid sina gåfvor, också skola med största noggranhet och
pietet iakttagas utan att få vika för hvad den ena eller den andra
konsistorie-generationen kan komma att anse såsom lämplighetsskäl.
Man må nämligen ingalunda tro, att begreppen hos oss äro sa alldeles
klara i fråga om helgden af en testators vilja eller beträffande de förpliktelser
mottagandet af en donation medför med afseende a donators bestämningar.
Erfarenheten tyckes tvärtom ha att bjuda på icke så alldeles få bevis för
motsatsen.
Det sätt, hvarpå de donerade fondernas förvaltning nu är ordnad, tyckes
icke häller vara sådant, att man utan vidare kan känna sig fullt öfvertygad om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
