Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Cecilia Vasa, af J. Kreüger. III—IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
d. v. s. till 1607. Se vidare härom längre fram. Men det
lif, som det unga paret förde i England, var mycket
kostsamt. Efter ett års förlopp var ej allenast hvad de utfått
af brudskatten åtgånget utan ock en stor del af den
para-fernala egendomen dels pantsatt (t. ex. ett dyrbart smycke
som Cecilia vid bröllopet fått af Erik), dels belagda med
seqvester och detta oaktadt drottningen betalt betydliga
belopp af skulderna. Då nu ytterligare lagsökningar
hotade, fann det markgrefliga herrskapet för godt att lämna
England och ställa sin kosa till sina s. k. arfländer.
Huf-vudsakliga anledningen härtill var emellertid den, att
Chri-stoffers moder Francisca af Luxemburg d. 27 juni 1566
allidit, hvarigenom Christoffer kommit i besittning af
Rodema-chern. Samtidigt med ditflyttningen 1566 lyftade Cecilia
ytterligare 678 mark 4 lod af brudskatten, motsvarande
5,515 ^2 dal. s. m. Se liqviden förvarad i riksark. bland
handl. rör. Cecilia. Det är sannolikt samma afbetalning,.
hvarpå en anteckning i Eriks dagbok för 27)i 1566 syftar.
Däraf framgår nämligen, att Gerard Grammai, troligen
någon bankir i Antverpen, lofvat att till Cecilia utbetala
brudskatten, om han i Varberg eller Stockholm finge emottaga
varor till motsvarande värde; “et accepit in argento 5000
thalerorum“ heter det.
På Rodemachern tillbragte Christoffer och Cecilia nu
åren 1566—1572. Ehuru det var samtidigt med deras
dit-flyttning, som de nederländska städerna till Margareta af
Parma inlemnade den s. k. kompromissen, som föranledde
Albas sändande till sagde land, hvilket åter å sin sida
bragte revolutionen i full gång, dröjde det dock ännu
några år, innan kriget berörde den trakt där Rodemachern
är beläget. Det markgrefliga herrskapet fick sålunda,
obe-räknadt fortfarande penningebekymmer, lefva i lugn; och
Christoffer sökte skaffa sig inkomster genom uppköp af
hästar, som såldes dels till drottning Elisabet dels till
svågern konung Erik. (Se likviden bland handl. rör Cecilia).
På Rodemachern föddes sönerne Gustaf Christoffer 1566,
halt och blind, Filip 1567, Carl 1569, och Bernhard 1570,
död kort efter födseln. Härostod Cecilia fortfarande i
förbindelse med sina syskon. Ar 1567 på våren skrifver
sålunda Erik och tackar henne för “hennes goda benägenhet att
befordra hans giftermålsplaner och anhåller, att. då hon nu
haft tid och lägenhet att bese hvad honom i så måtto
kunde vara till behag, och hon visste däruti hans sinne,
hon ville vinnlägga sig om hans bästa i så måtto. “ (Riksreg.
d. 18 mars 1567). Här kan ej vara fråga hvarken om
drottning Elisabeth eller Maria Stuart, då Erik långt förut
fått bestämdt afslag af den förra och öfvergifvit tanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
