Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från Skånes horisont, observationer med anledning af Malmöutställningen, af Ö. Malm - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
Det bedrifves nu intensivare — observera den storartade
utsädesanstalten i Svalöf, där äfven den svenska
“svinkun-gen“ liar sitt residens — ocli liar kombinerats med en på
export beräknad kreatursafvel och mäjeriskötsel.
De ansenliga kapital, som nedlagts på dessa industrier
och näringar, ha sällan eller aldrig visat sig ofruktbara.
De ha kommit tillbaka i form af feta dividender och
jämförelsevis höga arbetslöner. De ha genom arbetets
metamorfoser alstrat nya kapital och ett öfverflöd på pängar,
som stundom haft rätt svårt att finna utrymme för sina
sociala funktioner. Man torde i detta afseende erinra sig
senaste tidens bankspekulationer, för att nu ej tala om de
fall, då skånskt kapital sökt och funnit sitt verksamhetsfält
i främmande land (Sulitelma och Bosrno t. ex.).
Rikedomen, välmågan har naturligtvis ej häller undgått
att sätta- en viss prägel på folkkaraktären. Skåningen är
dryg och säker, borgerligt sund och förståndig. I sitt
uppträdande saknar han sällan den pondus, som ekonomisk
makt skänker. Han är sociabel, ifrig kommunalman, oftast
högkyrklig, sällan pietistisk eller goodtemplarisk. Och det
löje, som uppsvensken tar sig på vår bekostnad för vår
dialekts och skenbara säfiighets skull, det gälda vi tillbaka
med ränta. Jag tillåter, mig att med afseende härpå erinra
om en gammal mycket expressiv anekdot. En godsegare
frågade sin skånske inspektor, hur många man grefve S.
hade i sin ladugård. Härpå genmälte inspektören: “han
har tre man och en påg . . . (efter en stunds betänksamhet)
ja, han ä väl inte så påg häller, för han ä tretti år, men
han ä —■ bara smålänning!“
■ Karaktärsdifferensen mellan skåningen och uppsvensken
gör sig gifvetvis mindre gällande inom öfverklassen, där
den ensartade uppfostran och konventionella bildningen
af-fila alla säregenheter, men nedåt vidgar sig klyftan. Hur
karaktäristisk är icke — exempelvis — skilnaden mellan
den skånska socialdemokratien och den uppsvenska! I
Stockholm och däromkring hvilket öfverflöd af skrikhalsar, af
fraser, af diskussion och ideologiskt principrytteri! Här
nere fins ganska litet af allt detta. I vår feta mylla blir
till och med den revolutionära socialismen ekonomisk,
matnyttig, praktisk. Liksom våra bönder nästan sockenvis
slagit sig tillhopa om andelsmäjerier eller a,n cl el sbränn eri er,
ha den skånska arbetarerörelsens alumner associerat sig för
allehanda praktiska uppgifter. De bygga hus, anlägga
parker, baka bröd, brygga öl o. s. v. Dessa kooperativa
affärsföretag representera redan ett kapital af cirka tre
hundratusen kronor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
