Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - När nya banker skola konstitueras; ett litet prospekt à la Kugelmann, af en aktieägare - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
när humöret rinner på dem, ett långt, segt utbrott utan
den ringaste reson i den yttre logiken.
Sedan röstlängden uppgjorts vid Tjänstemannabankens
konstituerande stämma, skulle längden efter bolagets
konstituerande uppläsas, på det att, som vanligt, de närvarande
skulle höra, om antalet af de aktier de disponerade öfver
riktigt antecknats. Men då brast det genast lös. Ett starkt
parti ville nämligen, att endast de tecknare, som från
början antecknat sig för aktier i det blifvande bolaget och
hvilkas namn funnits å listan, som medföljt det uppgjorda
förslaget till bolagsordning, då detta inlämnats tül k. m:t
för erhållande af koncession, skulle ha rösträtt. De
tecknare, som sedermera tillkommit, i det att äfven många
aktier öfverlåtits, kunde gå sina färde. De egde ingen
talan å stämman! Man kan förstå, att det motsatta partiet —
som i själfva verket var det starkaste och till sist vann
seger — blef ursinnigt. Och detta desto mera som det hela
endast var en manöver att aflägsna den energiske och
rutinerado hr Per Lidell — hvilken emellertid nu är
bolagets verkställande direktör —, till förmån för löjtnant
J. O. af Sillén, hvilken sedermera skulle insättas i styrelsen
och väljas till verkställande. Löjtnant af Sillén blef i
stället bara revisorssuppleant, hvilket soulagement dock alls icke
tycktes tilltala honom; allt eller intet tycktes vara hans
nymornade bankmannaärelystnads valspråk.
Den diskussion, som fördes på sammanträdet, var
enastående. Väl ett dussin förslag rörande allt möjligt väcktes
— och så skulle man rösta. Men för hvarje gång man
skulle skrida härtill, var det alltid någon af Sillénska
partiet, som förklarade: “Hur skola vi rösta? Efter hvilken
norm? Vi ha ju ingen röstlängd? Hvilka skola få deltaga
i röstningen?“ — Så började diskussionen eller, rättare sagdt,
grälet igen. Det grälades, grälades, grälades . . .
Dessa Sillénare ville ingenting mindre än omstörta
världen.’ De ville bygga något på intet. Arkimedes
be-höfde en fast punkt. Slutligen ledo de — rätt åt dem —
nederlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
