Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - På redaktionens bord - Fab. Tr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
praktiskt arbeta och agitera i sådana sociala frågor på
dagordningen, som ingripande beröra underklasskvinnorna, och
lyckas äfven icke sällan kraftigt medverka till
genomdrifvan-det af praktiska reformer och förbättringar.
Denna speciella, lilla, klart och sakkunnigt skrifna
flygskrift upptar till utredning och bemötande hvarjehanda
teoretiska invändningar mot 1895 års förslag till fabrikslagstiftning,
hvilka då framstäldes af flera af dem hvilka vanligen stått i
spetsen för kvinnofrigörelsen och som då hjälpte oppositionen
från en del arbetsgifvares sida att brifiga på fall flera af de
viktigaste paragraferna i lagförslaget. Förf, utreder därvid i
början det generella spörsmålet, om statens reglerande af
arbetstiden och arbetsvilkoren är till fördel eller olägenhet för
arbe-tarnes ekonomiska sjelfständighet och industriella verksamhet,
samt genomgår sedan de speciella invändningarna. Resultatet
af hennes undersökningar blir, att långt ifrån att minska den
personliga friheten ökar tvärtom en fabrikslagstiftning positivt
ar-betarnes individuella frihet och ekonomiska oberoende samt
att dessa allmänna synpunkter ega ännu kraftigare tillämpning
på de kvinliga arbetarne, hvilka äro vida mera hjälplösa på
arbetsmarknaden och mycket mindre i stånd att genom
fackföreningar stärka sin position. Nära fyrtio års erfarenhet af
arbetstidens begränsning och ett absolut förbud mot
öfver-tidsarbete för de kvinliga arbetarne i bomullsfabriker ha icke
gifvit något vid handen, som kunde berättiga till att vägra
utsträckande af ett liknande skydd till de kvinnor, som slafva
en oregelbunden och öfverdrifven tid i verkstäder eller ha en
faktiskt obegränsad arbetstid.
Det enda egentliga klander jag skulle känna mig frestad
att rikta mot Gustaf Geijer stams »Mina pojkar» träffar inte
författaren utan förläggaren, hvilken nog icke tar sig den
anmärkningen så nära. Hvad jag nämligen ville förebrå
förläggaren är, att han icke tagit i behörigt betraktande att en
sådan bok slites fort, hvadan papper och isynnerhet häftning här
kräfva större styrka och omsorg än i fråga om andra böcker.
Om själfva boken är annars intet annat än det bästa att säga.
Äldre personer, som själfva ha barn eller annars ha lärt att
intressera sig för och observera barn, läsa den med stort nöje
och erkänna den trohjärtade, naturliga, understundom rent af
gripande, känsligt vinnande tonen i densamma. Och att boken
är ägnad att högligen slå an på sin riktigt ungdomliga publik,
ja, därom är den fullt förvissad, som otaliga gånger fått
muntligen eller föreläsande hålla vid lif kännedomen om de
populära gossarne Olles och Svantes skiftesrika sommarlif.
En synnerligen liten näpen tingest, hvars tillvaro
egentligen endast torde behöfva påpekas, för att flera skulle
känna sig benägna att förvärfva sig densamma, är en på G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
