Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Låtom oss samlas, valpolitiskt virrvarr med många upptåg och interiörer, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
betraktande af A. B:s-redaktionens grundliga insikter och
praktiska förmåga, så löftesrikt!
Jag skall nu till A. B:s förnöjelse blotta en sak, hvars
offentliggörande nog generar förut antydda
aftonbladsher-rar, så mycket mer som de ej kunna förneka sanningen
däraf. Det är deff att en viss lördag hade A. B:s redaktör
beslutit att bemanna sig och stoppa i skrinet hela sitt
utmärkta retoriska bravurnummer om “den sociale
revolu-tionären“ och “den röda reaktionen“ samt arbeta för
prof-valslistan. Närmaste bekymret var nu endast att finna ut
det minst klumpiga sättet för öfversvängningen. Det hade
nog varit för A. B. själft fördelaktigast, om detta beslut,
— närmaste resultatet af “den främstes" råd, — icke hade
kullpratats af en mycket smidig journalist och resonnör, men
som praktisk valpolitiker mindre framgångsrik, utan hade fått
hålla i sig litet längre än cirka 24 timmar, enär tidningen
därigenom kunnat förekomma och distansera de andra
liberala tidningarna samt haft större utsikter att kunna få i
sin hand den ledning, som ett fördomsfritt verkligt
vänsterorgan är närmast till, medan det nu i stället stötte ifrån
sig stora massor af valmän och icke-valmän genom sitt
misslyckade försök att spela förmyndare. Det bör
verkligen senare ha känts mindre behagligt att offentligt få äta
upp hvarjehanda af de skäl, hvarmed man själf försökt
bringa sina små personliga känslor och idéer till förnuft.
A. B:s utlemnande af hr J. O. var både ett offer för
husfriden inom den liberala prässen och en yttring af
feghet, och detta handhngssätt var mindre vackert i följd af
den mångåriga intima förbindelsen herrskapen emellan, och
genom att sedan ej hålla i sig längre ådrog sig bladet endast
vimmelkantighetens och svaghetens löjeväckande skimmer.
Profvalet, som, i förbigående sagdt, lär ursprungligen vara
en uppfinning af hr Fjällbäck, får väl i och för sig anses
som en ganska god inrättning och torde vara enda sättet för
valmännen att hålla sig något så när oberoende af
tidnings-prässens och kotteriers nycker. Det har alltid förut både
af präss och valmän i ord och handling erkänts ega en
förbindande kraft. Men gudbevars, då valmännen voro det
själfständigaste de varit, då ordades som aldrig förr om
kotteri- och personförtryck och då skulle deras ignorerande
af tidningarnas och kotteriernas peksticksmanövrer
allvarligen näpsas. Profvalet fick icke ega någon som hälst
betydelse, men märk väl, bara för femte kretsen. Då fick
man höra så mycket enfaldigt eller hycklande snack om
det liberala partiet, — denna tankeskapelse, som nog många
äro benägna att göra synonym med liberala
valmansföreningen plus den liberala prässen — om icke-liberala som
deltagit i och bestämt profvalets utgång, om “mera välmenande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
