Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Om hästafvel, kapplöpningar, pantsatta silfverbägare och annat, af Resonnör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
söner skrika så högt i sin förtrytelse häröfver en eller ett
par gånger om året, när det för hvarje ögonblick tilldrager
sig hundratals mera upprörande saker.) Nåväl, för att nu
återkomma till afveln, hvad menas egentligen med, att
kapplöpningarna befordra hästafveln på ett så
oöfverträff-ligt sätt? Allmänheten har aldrig erhållit någon förklaring
häröfver, och ändå är väl denna sats intet axiom.
Denna sats är — ett nonsens, ett påhitt, som man
“slagit i“ allmänheten för att gifva något oegennyttigt skäl
för kapplöpningars hållande hos oss. Kapplöpningarna
befordra icke hästafveln eller befordra den i ytterst ringa
grad, sådana kapplöpningarna nu en gång äro beskaffade i
detta Sverige, som i mångt och mycket är ett besynnerligt
motsatsernas land.
Ty icke befordras väl hästafveln derigenom, att ett par
dussin hästar — vanligen de samma — några gånger under
årets lopp få mycket stryk och behandlas så, att de blöda?
Vore detta fallet, kunde man ju lika gerna när som helst
rida hästarne på detta barbariska sätt. Särskildt anordnade
kapplöpningar vore onödiga.
Huru kan då hästafveln befordras genom den?
Jo — lyder svaret, det enda antagliga som jag är van
att gifva — de befordras genom det “sporrande“, som ligger
i kapplöpningarna och som uppmuntrar till inköp eller
uppfödande af snabbspringande hästar.
Aha — hör jag läsaren utbrista — nu förstår jag. Det
beror på prisen, på silfverpokalerna och väl också på
kontanterna. Kapplöpningsryttarne äro ifriga att komma åt
prisen i förening med äran.
Jag ber om ursäkt, men läsaren har icke alldeles
riktigt. En mycket rik person, intresserad hästvän och
ryttare kan möjligen för en silfverpokals skull plus ett par
tusen kronor och plus den stora äran deltaga i kapplöpningar
— och befordra hästafveln. Men är personen mycket rik,
kan det hända, att han befordrar hästafveln, i egenskap af
landtpatron, utan att deltaga i kapplöpningar.
Jag vill icke längre göra krumbugter, utan öppet
förklara mig: om kapplöpningarna utomlands befordra
hästafveln, beror det på, att der finnas stora stuterier — jag
tänker nu på t. ex. Frankrike — som visserligen i
allmänhet egas af mycket rika personer, men icke ens dessa skulle
anse sig ha råd lägga ned så mycket penningar på
“häst-afvel“, om de icke hade hopp att få igen dem, ja få igen
dem med ränta. Kapplöpningar afridas hvar dag rundt om
Paris under en stor del af året, prisen gå lös på stora
summor och så har man totalisatorn. Man — d. v. s. hästegarne
— spelar sjelf och inkasserar på detta sätt stundom små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
