Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Vår tids nervositet, af Albert Eulenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
att, förutom den i mångfaldiga afseenden förvända uppfostran
af den kvinliga ungdomen, äfven den af sedvana och rätt
pålagda inskränkningen och våldsamma tillbakaträngningen af
kvinliga krafter på nästan alla områden af det sociala och
ekonomiska lifvet väsentligt bidraga till våra döttrars och
hustrurs växande nervositet.
Redan dessa flyktiga antydningar bekräfta, att
programmet öfver hvad som skulle kunna göras är inom de af högre
makter uppdragna skrankorna ännu ansenligt nog och äfven nog
mångsidigt, för att hvar och en, som vill vara med och
arbeta, därvid skulle finna ett passande arbete. Men man
måste verkligen vilja, och för att ha det, måste man hoppas på
något! För den, som i principiel meningsskiljaktighet mot
mig, i »vår tids nervositet», se icke en utvecklings- och
öf-vergångssjukdom, utan en ålderdomens och förfallets sjukdom,
en gubbålder för ett kulturlif, som redan börjar vissna och
vara på nedgång — för dessa i våra dagar tyvärr rätt
talrika svartskådare skulle sannerligen det vara »kärt besvär»
förgäfves. Från deras ståndpunkt återstår konsekvent knappt
något annat än att i enlighet med Nietzsches bekanta
befallning om möjligt påskynda omkullstörtandet af det
fallfärdiga och i alla händelser en återlöryngring, som vore att förvänta
i det stärkande stålbadet af ett öfversvämmande barbari.
Historiskt kunniga röster frambesvärja till jämförelse
undergången af den fallfärdiga antika kulturen, hvarpå den
obändiga germanska urkraften utifrån gjorde ett slut och inifrån den
nya kristendomens upplösande och splittrande krafter; och de
veta att vältaligt skildra för oss parallelerna därtill, de oss
hotande yttre och inre fienderna redo till krig. Men för att
icke tala om de inre fienderna, skulle verkligen en ny
störtvåg af slavisk eller mongolisk öfversvämning bryta in öfver
oss? Eller måste äfven amerikanskt yankeeväsende inympas
på vår sjuka eropeiska kulturväxt, liksom man sökt
upphjälpa det gamla Europas sköflade vinbärg med den
kraftigare amerikanska vinrankan? Må vi akta oss för den
bedrägliga och onyttiga leken med dylika ragnaröksprofetior!
Vi skola och böra hoppas, att dylika förskräckligheter icke
äro på förhand bestämda i vår historias utveckling och att
vi ännu äro alltför goda och alltför starka för att nedtrampas
af eröfrarnes gräshoppssvärmar och tjäna som kulturgödning
för mänsklighetens kommande generationer. Allt hvad vi
se omkring oss lemnar dock ovederläggliga bevis på en
glänsande och ännu för de högsta prestationer mogen
natio-nel kraft, hvilken endast önskar att åter få sig påvisade de
rätta vägarna till samling och själfbestänming samt enad och
samlad egna sig endast åt värdiga mål. Må vi ihågkomma
Treitschkes präktiga ungdomsord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
