Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Vivisektion, dramatiskt försök i en akt, af Carl Pasch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
land. Hon tänker på allvar återupptaga sin målning ocli —,
men se där kommer din syster.
Hjort: Tyst! Låt mig öfverraska den goda själen.
Palæmona (har under de sista replikerna kommit upp
på förstubron och skyndar in genom trädgårdsdörrarna):
Carl, vet du hvad som har händt?
Hjort: Nej, men vet du?
Palæmona: Seså, var nu ordentlig! (Räcker von
Ringen handen.) God morgon, herr häradshöfding! Jag ber
om ursäkt, jag är så altererad, men det är verkligen ena
fasliga tider. Hönsen kunna göra en förtviflad!
Brahma-putrakycklingarna ha’ alltid koleran, och i natt ha’ några
af Carls otäcka igelkottar gräft sig in i hönsgården,
förstört en hop ägg och skrämt upp ligghönsen af första
uppsättningen. Jag vill en gång för alla bedja dig befria
mig från dina otäcka djur. — Nu törs de ju ej värpa
vidare i lugn!
Hj ort: Hvilka? Igelkottarne ?
Palæmona: Ack, när skall man kunna tala förnuft med
den människan? Och i dag har han sin farliga min. — A ar
inte kaffet bra?
Hjort: Jo, förträffligt såsom alltid, snälla Palla!
Jag-får väl lof att göra en särskild gård åt mina igelkottar,
ty de bli nog lika svåra mot jordgubbarne i sommar som
mot hönsen nu. — Men, apropos höns, kära Palla, så är
Regina Stens och Björnklos förlofning uppslagen, och du
får väl lof... .
Palæmona: Uppslagen? Puh, det är inte sant. Det
är orätt af dig att gyckla med andra människors lycka.
Hur’ skulle det kunna vara slut? Det bästa förbund, som
knutits på många år i denna usla värld,* och Regina vai ju
här i förra veckan och såg på Lisa Anderssons drällväf och
var alldeles förtjust i mönstret och glad och hurtig som
vanligt och ... .
Hjort: Men nu behöfver hon ingen dräll, om ej tor
att torka sina tårar med, — men hvad vet jag fråga
Eigge! i
von Ringen: Ja, bästa fröken Hjort, det ar
verkligen Slllt. „ n..
Palæmona: 0, det är omöjligt! Så sorgligt, sa
toi-färligt! Den stackars förträfflige Björnklo och den stackars
präktiga Regina! Ett sådant uppseende och så mycket prat
det skall bli. — Ja, det är som jag säger, ej ens de basta
fa vaia lyckliga nu för tiden. Visserligen är jag numera
benägen att anse alla äktenskap för ett otyg, — men de
två voro så olika alla andra, och. . .
Hjort: Och så var det så rasande trefligt att vara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
