Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ur dagboken, politiska intryck och stämningar, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
rustico-Boströmianum den olyckliga danaprinsens replik:
“’ord, ord, ord". Ocli åtnjutandet af rättigheten att få
ostördt foga ord till ord, denna enda tröst för en
borf-slarfvad maktställning, må väl öfverhuset kunna unna den
kära medkammaren eller dess representanter.
Ur en annan synpunkt skulle man visserligen vara
berättigad att kritisera talmannens ord. Ej passar det att
ett sådant år som detta, då det skall jubileras öfver all
ända och det naturligtvis hör till pjesen att vårt land skall
te sig som ett land, där mjölk och hanog rinna i stora
floder och människorna gå idylliskt förnöjsamma och
rymden ej genljuder af annat än jubel och hyllningssånger
prisande festföremålets glans och makt, inför den höge
jubi-larens tron säga något, som kan väcka föreställning om
o förnöj samhet och missförhållanden samt innebära den lilla
sensmoralen, att äfven den stormäktigste allernådigste
konungs allra vackraste och allvarligaste afsikter och
försäkringar intet förmå gent mot den s. k. real- och
riks-politikens högre hänsyn.
Jag har inte observerat, om på nyss antydda håll
togs notis om och visades misshumör i anledning af hr
Johanssons i Noraskog lilla retoriska point att imiterande
Karl Ifvarsson, i sitt ålderspresidentstal innesluta
brödra-landet i andra kammarens och högre makters välvilja och
bevågenhet.
När hr Johansson under valförberedelserna talade så
vackert och högtidligt om sin blifvande egenskap af andra
kammarens ålderpresident, behöfde man inte anstränga sin
fantasi för att skymta bilden af en gammal vördnadsvärd
patriark, som stående öfver partierna välsignande breder
ut händerna öfver allt folket och öfverskyggar dem alla
med sin visdoms och faderliga huldhets nåde.
Hälsningstalet var hans första lilla roll som ålderspresident; som
rollen n:r 2 får väl tänkas hans andes sväfvande öfver
landtmannapartiets första möte i år, då partiet huldrikt
och öfverseende upptog i sin famn ångerfulla vildar och
därtill fick glädjen, äran och den obeskrifliga
förstärkningen af tre af det saligen, men i tysthet afsomnade illustra
“borgmästarpartiets" förnämligare civil- och militära
kapaciteter, d. v. s. en akademiräntmästare från Lund, en
lands-kamrerare från Växjö och en under sin riksdagsmannatid
från kapten till öfverstelöjtnant befordrad Ystadsbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
