Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Operastridens tidnings- och teaterinteriörer, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
det gäller människors personliga heder och enskilda lif. Det
går då alls inte an att utan vidare flytta teaterakustiken och
optiken samt teaterfolks dramatiska fantasi ut i det offentliga.
Denna gyllene regel och samvetsplikt ha skribenterna i
Aftonbladet och Dagen totalt ignorerat. Det är visserligen på
sätt och vis mindre att undra på, men i alla händelser
oförlåtligt. Hr Oliver Morton, d. v. s. hr Teodor Lindblom, är
ju med all sin journalistiska rutin och sin inom vissa genrer
obestridliga färdighet dock icke den som är så värst kritiskt
anlagd, utan har starka anlag att sväfva ut i fantasirik
flykt, att icke säga svammel och svulst, hvadan hans pennas
alster väl behöfva tuktas och beskäras af kritiska, erfarna och
lugna människor. Han har alldeles uppenbarligen tagit för
kontant allt smått som stort hvad han fått höra från sina
teaterinspiratörer och inspiratricer eller — for att bruka ett
uttryck, som är artigare mot den möderne journalisten — de
af honom interviewade. Det var, har han uppenbarligen
inbillat sig, sanningen, hela sanningen och ingenting annat än
sanning hvad de hade att förkunna. Hans journalistiska
förstånd, med den riktning eller missriktning det har, sade
honom därpå, att af alla dessa uppgifter kunde sedan göras i
hop något som journalistiskt inför en viss publik skulle göra
sig ypperligt, och så koncipierades artikelserien.
Denna artikelserie fick sedan sin stilistiskt och reelt
värdiga komplettering i ett par interviewer berättade uti
Afton-bladslejonets unge, tidningen Dagen, af sign. K. R—r,
hvilken dessutom synes ha fått i Dagen, kanske ock i A. B.
ostördt tumla om som polemiker och debattör uti denna fråga.
Dessa interview-artiklar voro osmakligare och ännu mera
okritiska samt dessutom genomgående »gröna». Interviewet
med fru Linden var högligen hysteriskt, det med hr Hallén
puerilt skrifvet. Men i betraktande af ynglingens
journalistiska ungdom och egentliga utbildning till aktörselev är han
mera att uisäkta för sin oförmåga att sofra fantasi och
verklighet ifrån hvarandra eller för sin outvecklade instinkt att inse
hvad som är osmakligt och löjligt och mindre korrekt.
Korrektivet mot sådana där skribenters osmakliga och
ointel-ligenta öfverdrifter och kritiklösa receptivitet gent emot allt
hvad de fingo i sig itrattadt af eller deras egen fantasi och
journalistiska uppfattning befans vara prima vara, skulle
naturligtvis ha varit att söka hos ledningen af resp, tidningar. Det
blir naturligtvis där ansvaret för alla öfverträdelser af god
journalistisk smak, intelligens och fair-play stannar. Det är
ju häller intet tvifvel underkastadt, att i snart sagdt hvilken
annan hufvudstadstidning hrr Lindbloms och Kocks litterära
alster skulle ha beskurits och korrigerats ända till
oigenkän-lighet Men nu var det fråga om Aftonbladet och dess redaktör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
