Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Indisk och europeisk spiritualism, af Zeaeddin Akmal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°5
hufvudkvarteret till Tibet, där ingen vanlig resande kan
intränga, då det därstädes ej ens finnes vägar.
Följaktligen hafva de tibetanska mahatmas all utsikt att få njuta
af sitt rykte, tills den väldiga ånghästen och järnbanorna
eröfra deras gebit. Jag vill härmed endast göra begripligt
för läsarne, att de icke få taga romanaktiga skrifter för
sanning och icke bedöma den äkta vetenskapen efter
vidskepliga böcker.
Som utrymmet är inskränkt, måste jag, trots ämnets
vidlyftighet, nöja mig med denna korta skissering af den
europeiska spiritualismen och öfvergå till beskrifningen af den
som praktiseras i orienten. De folkklasser, som man i
Indien betecknar som spiritualister, äro i social och politisk
mening raka motsatsen till en äkta europé. Att befatta sig
med klädseln och de sällskapliga sedvänjorna är efter deras
begrepp att slösa sin tid på onödigheter. De umgås ytterst
litet med . det borgerliga samhället och draga sig helt och
hållet tillbaka i sig själfva. Flertalet af dem, som
praktisera den verkliga spiritualismen, yttrar sig aldrig därom,
de skrifva inga böcker och hålla inga tal öfver sina läror
och lagar, de använda blott sina krafter när
omständigheterna så fordra; de äro fullkomligt; olika alla vanliga
människor och deras idéer äro orubbliga. De äro lika enkla i
klädedräkt som i lefnadssätt, då det är deras grundsats att
vara nöjda med allt hvad som erbjuder sig åt dem.
De indiska spiritualistemas grundläror äro dessa: Hvarje
djur eger vissa egenskaper, hvarigenom det är öfverlägset
andra, och det är skapadt för att fullkomna sig i dessa
egenskaper. Sålunda utmärker sig hunden för sin trohet
och sin intelligens. Hans öfverlägsenhet beror på
fullkom-ningen af dessa gåfvor, då han i annat fall blir sin
ställning förlustig. På liknande vis är människan genom anden
öfverlägsen alla andra djur, alltså var utbildandet af denna
gåfva ändamålet för hennes skapelse. Hon kan använda
denna ande antingen till att införa förbättringar i sin
om-gifning och sörja för sina bekvämligheter, eller till att
utveckla sina andliga och själsliga anlag. Men då det första
är förgängligt och det andra oförgängligt, så är det
ojämförligt mera rådligt att välja det senare.
Människoanden står öfver hela skapelsen: den är en
del af denna laggifvande kraft, som man kallar guds vilja.
Det gamla ordet, att gud skapat människan efter sitt beläte,
gäller icke den yttre gestalten, eftersom gud icke har någon
sådan, utan den gäller denna kraft, som vi kalla ande och
hvilken icke finnes hos någon annan varelse. Den
mänskliga anden sönderfaller i två delar: det högre och det lägre
medvetandet. Till det senares gebit höra klokhet, minne
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
