Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från kongresser och möten, af Gil Blas. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
rena nulliteter, som ej behöfde tagas i betraktande. Man
dekreterade alltså hastigt och lustigt, att nu skulle bildas ett
politiskt parti. Men man hade gjort upp räkningen utan
rektorn, d. v. s. mötets ordförande rektor Adler. Denne, som
tyckes vara en habil och smidig general, förstod dumheten
eller hörde den klandras och då han v ar närmast att vaka
öfver att mötet icke komprometterade sig alltför mycket, skref
han, rektor som han är, på svarta taflan med krita en kallelse
till sektionen att infinna sig inför honom; därjämte tog han
väl i enskildt rektorsförhör sektionens ordförande, f. d.
riksdagsmannen fabrikör Lyth, som är handtverksföreningens
nuvarande ordförande och en af dess »pampar». Resultatet af
rektors åtgärder blef ock att hela det nya partiet fick krypa
i skrinet igen och fabrikör Lyth, som förut med sådan
begärlighet gripit efter att få fungera som den snillrika
partitankens fosterfader och höge beskyddare, visade sig nu lika
ifrig att afsäga sig all del eller lott i det kompromettanta
påhittet. Men försmädligt nog gick det icke, och jag antar, att
målaren Lindberg, som rivaliserar om makten och vid sista
valet ett tag var utkorad som speciell handtverkarkandidat,
ehuru äran slutligen förlorades i följd af en liten historia med
obetalda Gefle-utskylder, samt för öfrigt, som ordförande
åtminstone, är en kolossalt envis anhängare af det
patriarka-liskt despotiska styrelsesättet, icke såg så ogärna, att den såte
föreningsvännen och brodern Lyth varit framme och
komprometterat sig med sin pratlusta och beschäftighet.
Man skulle kunna ha väntat, att landtbrukskongressen
skulle föra med sig hvarjehanda agrarpolitiska och
tullpolitiska demonstrationer och kannstöperier. Men man gick fri
från allt sådant, mötets program och de ledandes takt hade
för sin del sökt förebygga alla tillfällen till synd i den
vägen. Jag antar, att de rättrogne agrarerna och tullvännerna
voro bedröfvade däröfver. Åtminstone sörjde Dagligt
Allehanda på deras vägnar, och måhända var det anledningen
till att tidningen på det hela taget tämligen vårdslösade
refe-reringen af ett möte, hvilket eljest såsom varande ett möte
af »modernäringens» representanter borde ha varit
tillförsäk-radt dess fiffigaste och omständligaste intresse. Ett faktum
var, att man vid mötet såg till påfallande få af dem, hvilka på
skölden af sitt uppgifna varma intresse för modernäringen
lyfts in i riksdagen, och de som funnos där, de spelade
egentligen rollen af stumma. Till och med den där ovanligt
pratlystna västgötaintelligensen och senatorn agrarhöfdingen
frih. Klingspor teg som ett snällt och modest barn. Af allt
detta skulle man möjligen kunna draga den slutsatsen, att
agrar- och tullpolitiskt modernäringsintresse ej garanterar för
befintligheten af några djupare praktiska och teoretiska in’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
