Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från kongresser och möten, af Gil Blas. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
eller, hvad vet jag, dikterade tillvägagäende, som hotar att
beröfva landet tillfället att lätt och billigt erhålla ett inhemskt
tillverkadt förträffligt serum. Uti toast-talen vid festliga
mö-tessamkväm göras icke sällan uttalanden af betydelse, att de
vida mera än många officiella högtidliga uttalanden vid själfva
mötena förtjänade att upptecknas och kommenteras. Så ock
vid detta läkarmöte, där ordföranden, prof. Welander, hvars
personlighet hade något mycket sympatiskt och
aktningsbju-dande, på Hasselbacksmötet yttrade åtskilligt om den
splittringens anda, hvars tillvaro röjts i åtskilliga symptom på
senare tider och som vore vållande till att läkarekåren nu
icke hade den inflytelse som förr. Detta af talaren
vitsordade tyvärr obestridliga faktum skulle verkligen vara af ett
visst intresse att något närmare beröra, men för denna gång
må det endast annoteras.
En retorisk iakttagelse som man var i tillfälle att göra vid
läkarmötet, må omnämnas. Som talare och föredragande lade
läkarne egentligen an på att låta det gå undan, orden gledo fram
jämt och obehindradt och med stor fart, och talarne
försummade alla den retoriska teknikens grepp och effektmedel,
nyansering i tonfall och tempo, pauser, schwung etc. Med
litet mer konstfärdighet i sådana afseenden skulle dock
deras till innehållet ofta mycket intressanta anföranden gjort
sig betydligt mycket mer gällande i det muntliga föredraget
i stället för att nu uppskattandet af deras formella värde
måste anstå till läsningen af dem. Det där manéret att låta
orden glida fram så onyanseradt, beror det på vanan och
nödvändigheten att som föredragshållare inom en begränsad
kort tid medhinna ett visst program eller är det imitation
efter deras medicinalchef, generaldirektör Alméns bekanta talang
att låta orden trilla som ärter ur munnen i en ändlös ränna?
Hans sätt att tala synes emellertid med frånseende af det
betydliga öfverdrifvandet vara väl mycket typiskt för de öfriga
medicinmännen, om man får döma efter intrycken från detta
möte. Prof. Seved Ribbing — i förbigående sagdt till
ansikts-läggning och sätt att tala häpnadsväckande lik gamle
Upsala-Si-gurd — var den enda som tycktes representera en annan typ;
folktalarens, och egde flere en sådans förtjänster och fel; hade
t. ex. svårt för att afbryta ordströmmen. Prof. Henschen, om
hvars religiösa tendenser jag ingenting känner, hade i sitt sätt
att tala förutom det af mig beskrifna läkare-typiska äfven en
viss liten bismak af frikyrkoman.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
