Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från möten och kongresser, af Gil Blas. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
form och. på andra vägar än den officiella statskyrkovägen
och i hvad mån dessa kompletterande eller ersättande
former och hjälpmedel, äfven om de stå fullständigt oberoende
af inflytelserna från statskyrkans former och åskådningar,
kunna anses lika bra eller bättre uträtta det arbete, sorn
statskyrkan annars sökt eller bort utföra.
Mycket litet eller snarare alls intet af hvad man
sålunda kunnat vänta förekom vid mötet. Bekymren kommo
i stället att förnämligast gälla, huru i all världen skola vi
ställa så till, att statskyrkan kan behålla och återeröfra sina
positioner; det blef alltså i viss mån en maktfråga. Och
då . Stockholms präster af slöhet * eller andra
anledningar icke förstått att hålla alla positionerna besatta, togos
de i allvarlig upptuktelse. Betecknande var för öfrigt att
inledaren, pastor Ussing, hvilken tillkallats för att ge ny
fart åt de stockholmska kyrkobyggnads- och
prästtillök-ningsplanerna, men som vid sidan af sina utpräglade
stats-kyrkotendenser tycktes hylla ganska starka
lågkyrko-sympati, på samma gång han klandrade sektrörelsen och den
osunda andliga metodismen, dock lade in ett vänligt
ursäktande ord för frälsningsarmén. Från hans föredrag kan
ock kanske vara skäl att lägga märke till hans prisande
af de små landsförsamlingarna, där statskyrkans
prästerskap så väl mäkta köra bort alla sekter o. d. som söka
resa upp sina hufvuden. Alltså där också i viss mån en
maktfråga.
Det kan nog ligga en viss sanning uti hvad samme man
sade om det försmädliga för statskyrkan uti en sådan
tankegång som den, att statskyrkan är en institution, som man
icke behöfver vara synnerligen rädd för, som man kan
anlita, när man är af lagen tvungen eller det eljest faller
sig lämpligt, såsom vid dop, vigslar, begrafningar etc., men
för öfrigt inte behöfver bry sig vidare om. Men, han borde
icke häller ha förbisett, att sådant svårligen kan undgås, så
länge statskyrkan är en statskyrka, d. v. s. ett ämbetsverk
under hvilket en större allmänhet nolens volens sorterar.
Man springer ju inte i allmänhet till andra ämbetsverk
precis för sitt nöje utan att ha bestämda ärenden. För
öf-rigt ligger det ju alltid obestridligen en viss aktning
däri, att man föredrager att anlita statskyrkan framför att
vända sig till någon sekt eller icke anlita någon alls.
Dess
* Professor Rudin sade rent ut, att den prästerliga verksamheten i
Stockholm var förslöande. Det var nu en något brutal och stötande form
för att ge uttryck åt den varma brödra- och kollegiala kärlek, hvaraf den
blide, milde kristendomsförkunnaren tvifvelsutan är varmt besjälad
gentemot de stockholmske inbjudarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
