Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från möten och kongresser, af Gil Blas. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
skridna utvecklingsskede är emellertid det enda
märkvärdiga och intressanta med kyrkoherden Hedmans företeelse
det, att han synes vara det längst drifna och af alla
främmande tillsatser mest omängda prof som nu för tiden,
åtminstone i en större stad, torde kunna uppletas på exklusiv
statskyrklig ortodoxi. Den där om jag så må säga naiva
tron på dogmernas och de kyrkliga akternas allena
tillfyllestgörande kraft gör på mig ett nästan rörande intryck,
men verkar ock nästan antediluvianskt kuriös. Då han
emellertid är ung och stridslysten och synes ega kraft,
kommer han väl att bli ännu mer än hittills prässad
mellan sköldarne. Sådant brukar hafva en uppfostrande
inverkan och jag för min personliga del afvaktar därför med
en viss nyfikenhet och icke utan sympati nyanserna af hans
framtida utveckling.
Samme kyrkoherde uttalade på förhand sina renläriga
farhågor och antipatier för den tilltänkta
religionsvetenskapliga kongressen. Att dess annonserande med
Stockholm som mötesplats varit en tilldragelse, som uppfyllt
månget hjärta, som är i enfald troende — och det skulle ju
vara dygden vill jag minnas — med oro och bekymmer,
betviflar jag icke, och hade jag gjort det, skulle några
ytterst menlösa frågor, införda i Vårt Land och af biskop
von Schéele likmätigt dennes naturell något cirkladt och
kringgående besvarade, ha skingrat alla mina illusioner.
Men det förefaller mig i alla händelser rätt egendomligt
och vittna om en otillåtligt bristfällig personalkännedom
eller en sjuklig skuggrädsla hos nämde stockholmske
kyrkoherde och konsistorialis att ens supponera, att
renlärigheten skulle ha att befara några värre extravaganser från en
kongress, hvartill sådana som den genomstele, intellektuelt
sterile förre landsbygdeprästen i Klara och den världs- och
gudsmannen i Jakob samt Visby-biskopen voro inbjudare
och där den kände trångvyade domprosten Personne till på
köpet skulle hålla iidedningspredikan. Det är väl att förmoda
att kongressförhandlingarna senare lyckades lugna hans oro
och låta honom inse öfverdriften däri. I alla händelser
kunna vi ju för kuriositetens skull annotera följande
Heü-manska kraftuttryck i Vårt Lands bilaga, “Kyrxa och skola":
“Det är ett nytt uttryck af den förnedring, i hvilken vår
svenska kyrka befinner sig, att åtskilliga dess präster låna
sina namn som illustrationer åt en dylik tillställning/4 Och
cn annan sak att för kuriositetens skull annotera är, att
värdet af både herr Strandells och herr Bergmans namn
som illustrativa och representativa vid denna vetenskapliga
kongress i vederbörandes ögon måtte ha varit så stort, att
blotta lånet af dessa namn till att sätta under
inbjudnin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
