Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från möten och kongresser, af Gil Blas. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
lutherska teologien mycket nära, som det tycktes ej i följd
af ett ömsesidigt närmande, utan därför att de reformerte
mer och mer vaknat till insikt om de lutherska dogmernas
öfverlägsenhet. Om så verkligen vore fallet, hvarom jag
icke vågar uttala någon mening, så var det i alla
händelser mindre taktfullt af ordföranden, att vid ett sådant möte
och i en sådan stund göra ett nummer af det.
Frestande vore verkligen att yttra ett och annat
särskildt om några svenska kongressdeltagare; det är ju så
sällan denna tidskrift debatterar teologiska spörsmål och
teologiska personligheter, hvilket förhållande må lända till
ursäkt för den nu visade vidlyftigheten. Någon mer
genomgående psykologisk analys eller dylikt tillstädj es dock
ej af utrymmet.
Af svenska kyrkans nu lefvande biskopar var väl biskop
v. Schéele på sätt och vis den enda passande till
ordförande vid kongressen. Ärkebiskopen och biskop Rundgren
äro gamla; biskop Billing, som väl ej skulle ha varit så
hågad för hela tillställningen, hade nog ej häller varit
riktigt lämplig och representativ här, där det ej var fråga om
att dela ut skarpa hugg eller att organisera och utreda
praktiska angelägenheter. Biskop von Schéele är en mycket fin,
man till sitt yttre och sitt sätt, i dessa afseenden den ende
mera mondänt och elegant anlag de; han har ett så lent och
ymnigt vältalighetsflöde och är kanske bland biskopars
skara den ende som talar flytande franska. I konsten att
läsa fader vår på grekiska, hvarmed han briljerade vid
afslutningen, har han väl flera kamrater. Biskop v. Schéele
har för öfrigt sedan långt tillbaka gärna älskat att låta sin
vetenskaplighet få en viss europeisk bouquet, ja ända
tillbaka till de tider då hans prenotioner blefvo den teologiska
ungdomen en vägledning för att få litet hum om filosofiska
problem och kulturella hufvudströmningar eller då han
tillvann sig en så egendomligt smickrande berömmelse för sin
i språkligt afseende något djärfva tolkning såväl af
Vol-taires “écrasez l’infåme“ som af den uppgift, som kom att
tjäna till basis för hans famösa spikhistoria.
Professor Rudins uppriktiga fromhet är höjd öfver alla
tvifvel och ifrågasättes ej ens af icke religiösa, men nog
måste man väl medge, att hans inlägg i en diskussion i
vetenskapliga eller praktiska frågor bruka vara bra
konstiga, och att en rik samling kuriositeter vore icke svår
att åstadkomma ur hans tal både vid detta och andra tillfällen.
Utan att i afseende på svenska statskyrkans och dess
präster tillmäta den bekanta frasen om en brytningens tid
någon större betydelse, så är det ändå med
statskyrkokle-resiets yngre generation som med all annan ungdom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
