Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - »Unser Karl», novell af Bret Harte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
drog om en stund innan han såg upp, så att konsuln
fick se hans vanliga strålande och öppna anlete, hvilket
emellertid nu därjämte förvånade honom genom ett
egendomligt tankfullt och uppmärksamt uttryck. När
deras blickar möttes, reste han sig genast och hälsade
med sitt vanliga leende. Men tack vare sin naturliga
flegma eller ovanliga själfbehärskning förrådde han ingen
vare sig öfverraskning eller oro.
Den förklaring han afgaf var rättfram och enkel.
Trudschen hade gått ut på en kort promenad med
korpral Fritz och hade bedt honom att se efter huset under
hennes frånvaro. Han hade inga böcker, inga papper,
intet att läsa i baracken och ingen möjlighet att vidga
sina kunskaper. Han hade tänkt, att herr konsuln ej
hade något emot, om han tittade i hans böcker.
Konsuln blef rörd; det var verkligen en obetydlig
ogrann-lagenhet och lika mycket Trudschens fel som Karls.
Och om den stackars gossen verkligen hade någon
intelligens att odla — hans ställning nyss vittnade utan
tvifvel om begrundande och eftertanke — så vore
konsuln ett odjur, om han klandrade honom. Han log
därför vänligt, när Karl kastade en blick på bordet och
stoppade en trubbig pennstump och några flottiga
papperslappar i sin bröstficka. Men till hans förvåning
var det en stor karta, som Karl studerat, och därtill en
öfver konsulns eget distrikt.
“Ni tycks vara begifven på att studera kartor“, sade
konsuln skämtsamt. “Ni tänker väl inte emigrera igen?“
“Ach, nej“, svarade Karl, “jag söker min kusin här
i trakten, .lag har funnit stället.“
Han aflägsnade sig vid Trudschens återkomst, och
konsuln blef förvånad att se hur flickan visade mindre
vänlighet än förut, medan Karls uppförande mot henne
ej hade förändrats. Som konsuln trodde, att det kunde
bero på korpralens återuppträdande, brydde han henne
för trolöshet; men Trudschen fick en allvarlig min.
“Åh, han har nya vänner, denne er Karl“, sade hon.
“Han bryr sig icke mer om fattiga flickor som vi. När
fina damer som gamla fru von Wimpfel gör affär af
honom, hvad vill ni mer?“
Af Trudschens berättelse visade det sig verkligen,
att änkan efter en rik handlande gjort ett slags protegé
af den unge soldaten och gifvit honom presenter.
Vidare hade hans öfverstes hustru användt honom
som page eller betjänt vid en soiré, och sedan hade de
andra officersfruarna sökt upp honom. fyckte inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
