Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. I. I tessinska gallerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
herrar i de lägre graderna. Huruvida baron Essen
svarar emot Sveriges riksmarskalkstraditioner, är däremot
svårt att afgöra. Med sitt hurtiga och friska väsen och
sina raska fasoner påminner han nog mer om en
rytt-mästare än en excellens, hvilket för resten enligt min
åsikt ingalunda skadar. Hela hans uppträdande står för
öfrigt i full samklang med den nervösa och jäktande
tid, hvari vi lefva. I dag expedierar han med rask hand
och i snabba vändningar några hofexpeditionens
ärenden, i morgon är han på sitt gods Kaflås i
Västergötland, i öfvermorgon på en begrafning i Skåne, dagen
därpå såsom ordförande i en skogskommitté på resa bortåt
polcirkeln, vid återkomsten på föredrag hos K. F. IL M.
o. s. v. i all oändlighet och med aldrig sviktande vigör,
än till häst, än till fots, än på cykel höll jag på att
bedyra, men det har jag ännu sett endast i tankarna. Att
hafva en sådan man till hofchef, är ovärderligt för en
kung, som i likhet med H. M. Oskar II själf ej vet hvad
hvila vill säga, och värdet förhöjes däraf, att samme
man när som helst är beredd att åter kånka på en
finansministers tunga portfölj, orda i riksdagen och vara
älskvärd mot statsutskottets bönder. Gift med en dotter
ur vår första grefvesläkt, tillhör von Essen för öfrigt
den verkliga noblessen och är lika värderad för sin
rättframhet och ärlighet som sitt förbindliga väsen.
I det svenska hofvet påträffa vi naturligtvis de tre
högsta ämbetena, dessa gamla äreställen, hvilkas
inne-hafvare åtnjuta förmånen af allrahögsta rang utan
alls något arbete. Ty såsom sådant kan man näppeligen
kalla öfverstekammarherrens funktion att vid gaJ
atillfällen gå i spetsen för den kungliga sviten eller
öfver-hofjägmästarens ej obligatoriska skjutskicklighet eller
öfver hofstallmästarens till titeln inskränkta befattning med
K. M:s nådiga hästar. Också kan man ej hos de
nuvarande innehafvarne, grefvarna Piper och Wachtmeister
och herr Ankarcrona, förmärka någon särskild begåfning
för dessa deras kall. Däremot må villigt erkännas, att
särskildt de två sistnämnda i öfrigt väl fylla sina platser
som höga rangpersoner. Grefve Wachtmeister är en
mycket sympatisk, ehuru något stel gammal ädling, hvars
verkligt förnäma utseende och välvilliga sätt icke blott
tillhör hofdignitären utan äfven den rike jorddrotten.
Att han i sistnämda egenskap ej föredragit att stå utom
hofvet, har mången gång utgjort föremål för min
förvåning, och skall jag framdeles söka gifva dig en
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
