Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Stockholmska bostadsförhållanden, af Knut Tengdahl - Allmän öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
för ett sådant påvisande nödiga uppgifterna saknas i vår
bostadsstatistik, nämligen uppgifterna om hyrans för
olika samhällsklasser förhållande till årsinkomsten samt
hyran beräknad pr kvm. golfyta och kbm. rymd samt
yta och rymd pr person, o. s. v. Ja, hyrans förhållande
till årsinkomsten saknas t. o. m. i den speciella
arbetare-bostadsstatistiken, som äljes har så många intressanta
uppgifter att bjuda på — uppgifter, som dock först
skulle få sin rätta relief genom jämförelse med, hur de
andra samhällslagren bo.
Denna så önskvärda uppgift om hyrans förhållande
till årsinkomsten låter sig häller icke härledas ur
uppgifterna om beskattad inkomst, då inte ens
mantalsnäm-deri utan en extra sammanarbetning af mantalsuppgifter
och beskattningsuppgifter vet, hvilka inkomstgrupper
bo i de olika lägenhetskategorierna.
Emellertid torde man med kännedom om de på
senare åren onaturligt uppdrifna hyrorna kunna säga, att
60 °/o af stadens befolkning betala från 20 till 40 °/o af
sin årsinkomst i hyra. Vid senaste oktoberflyttning
före-kommo t. o. m. fall, då arbetsfolk med 7—900 kr.
årsinkomst betalade ända till 400 kr. för rum och kök —
ja, jag vet ett fall, då detta belopp betalades för ett
ensamt rum. 300 kr. för rum och kök är i denna stund
mycket vanligt. Man förstår lätt, hvad t. ex. “bara“
200 kr. för ett ensamt rum skall betyda för en
säsongarbetare med 6—700 kr. årsinkomst. Och dock fås
numera knappast något rum för det priset annat än i det
aflägsnaste Katarina!
Och orsaken till denna uppdyrkning af hyrorna?
Kortast sagt: den beprisade enskilda företagsamhetens
oförmåga eller rent af bristande vilja att fylla ett af
sam-hälletä1 allra viktigaste behof, det för all mänsklig
verksamhet och trefnad grundläggande behofvet af bostad.
Det är väl sant, att vår bostadsstatistik är [-bedröf-]ig,-] {+bedröf-
]ig,+} men sämre är den dock inte, än att, om ett
lef-vande, osjälfviskt intresse att tillhandahålla goda
bostäder i tillräckligt antal verkligen fans, man dock skulle
kunna i någon mån bättre än nu tillgodose detta
lifsbe-hof. Men detta osjälfviska intresse existerar inte.
Bo-stadsanskaffningen är föremål för samma
storkapitalistiska jobb som nästan allt annat: man jobbar i mänsklig
trefnad, i lif och död, med samma kalla affärsberäkning
som man gör affärer i ost och fläsk, plank och bräder.
Om den mänskliga trefnaden icke lönar sig efter
beräk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
