Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Stockholmska bostadsförhållanden, af Knut Tengdahl - Allmän öfverblick - Hur man bodde 1894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
stad, där allt intresse saknas för de ogiftas
bostadsför-hållandeii, det skulle finnas ett så stort antal ensamma
rum, bygda för uthyrning hvar för sig. Tvärtom: dessa
rum upptagas säkerligen till största delen icke af ogifta,
utan af familjer och utgöra afskilda delar af större
lägenheter.
Man iakttar denna delning bäst i vissa
arbetarkvarter. Gå t. ex. Fleminggatan utefter, gå upp i husen,
och ni skall bara behöfva se på antalet namn på
dör-rarne för att finna, hur delnings- jämte
inneboendesystemet florerar öfverallt. Väl finner man inte gärna mer
än fyra större dörrar utåt förstugan, ofta inte det, ty
flere lägenheter ligga ibland inom samma tambur — ett
oskick, som borde vara förbjudet —, men på hvarje dörr
finner man ofta 3, 4, kanske 5 namn på de där
innanför boende familjerna. Köket till en familj, hvarje
rum till hvar sin familj — det är här regeln i nästan
hvarje hus.
Man förstår lätt, hvilket fysiskt och moraliskt elände
detta skall medföra.
Det nämda arrangemanget står också i uppenbar
strid mot den sannolika andemeningen, om ock ej
ordalydelsen af byggnadsstadgans för rikets städer föreskrift, att
i hvarje förstuga icke får finnas mer än fyra lägenheter. —
Kommunens eget deltagande i hyrornas
uppdyrkande är den icke minst sorgliga sidan af saken. Detta
sker genom de ofta orimliga priser, kommunen — själf
den störste tomtägaren — begär för sina tomter; —
priser, ofta flerdubbelt öfverskridande hvad staden själf
från början gifvit eller sedan möjligen nedlagt på
tomterna. Detta kallas att göra en god affär, och många
äro nog också de stadsfullmäktige, som mena, att vi ha
en alldeles särskild skyldighet att vara dem tacksamma
för att de passa tillfällena och få in mycket pängar i
stadens kassa. Emellertid — allting har två sidor: de
uppdyrkade tomtpriserna återfalla på hyrorna, och
dessas dryghet minskar skatteförmågan, d. v. s. stadens
inkomster. De höga tomtpriserna innebära blott, att
stadens styrande på den indirekta beskattningens väg ta
ut ett högst olämpligt förskott.
Den gamla historien om “uppäten förtjänst!“
Hur inan bodde 1894.
Den fullständigaste hittillsvarande bostadsstatistiken
för hela Stockholm är den för 1894, till hvilken Inteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
